På onsdagen häktades en man, misstänkt för synnerligen grov misshandel, som ska ha skett i Katrineholm för ett par år sedan. På torsdagen häktades ytterligare en person, en kvinna, misstänkt för samma brott.
Mannen och kvinnan misstänks för att ha utsatt någon eller några för kvinnlig könsstympning, som är en brottsrubricering i sig, men åklagaren bedömer att brottet de båda misstänks för är så grovt att det ska rubriceras som synnerligen grov misshandel.
Mannen och kvinnan som häktats har någon form av relation till varandra, men åklagaren i målet, Martina Valentin Lane, vill inte gå in på vem eller vilka som utsatts för könsstympning. Att det gått så lång tid sedan misshandeln ska ha ägt rum kan hon dock förklara:
– Det är en återupptagen polisutredning som lett till det här.
Synnerligen grov misshandel är ingen särskilt vanlig brottsrubricering. Martina Valentin Lane förklarar vad den innebär:
– Det finns olika kriterier. Det ska vara om det varit en särskilt allvarlig gärning, som skulle kunna orsaka livshotande skador, eller om det kan ha orsakat synnerligt lidande, eller det kan vara fråga om att man visat synnerlig hänsynslöshet.
Både mannen och kvinnan anhölls i sin frånvaro den 17 januari och båda greps den 20 januari, alltså förra måndagen, omkring klockan 07 på morgonen. Båda är skrivna i Katrineholm.
Kvinnlig könsstympning innebär att offrets könsdelar i olika utsträckning skärs bort. Det finns flera varianter av stympningen, men samtliga är totalförbjudna i Sverige sedan 1982. En flicka eller kvinna bosatt i Sverige får inte heller utsättas för det utomlands. Enligt UNICEF är könsstympning vanligast i Somalia, där Unicef beräknar att 97 procent av flickorna utsatts, följt av Guinea, Djibouti och Mali. UNICEF skriver också att det inte finns stöd för sedvänjan i någon religion.
Få har fällts för brottet under de 43 år som lagen funnits.
– Lagstiftningen har funnits sen 1982. Det har lett till fem åtal och till fyra fällande domar. Det visar att det är extremt svårutrett, säger Martina Valentin Lane.
Mannen och kvinnan som nu är häktade ska, om de inte släpps fria innan dess, få sin häktning omprövad om fyra veckor, den 19 februari. Den tiden kallas för åtalsfrist.
– Den långa åtalsfristen tycker jag talar för allvaret, säger Martina Valentin Lane.