I Katrineholms kommun har runt 750 personer trygghetslarm. En stor majoritet av dessa har kvar kopparnätet för fast telefoni och påverkas därmed inte.
Men de som har trygghetslarm på de orter som berörs av utbytet i december 2014 kommer inte att vara utan larm. Förutsatt att vård- och omsorgsförvaltningen har vetskapen att nätet förändras. Digitala trygghetslarm är dyrare att köpa in.
De som har trygghetslarm betalar 270 kronor i månaden, vilket inte täcker kostnaden för larmen. Runt en miljon kronor om året får nämnden skjuta till för att möta kostnaderna.
Vård- och omsorgsnämndens ordförande Monica Johansson (S) berättar att man redan kör dubbelt. Ett system (analogt) genom den fasta telefonin och ett genom GSM (digitalt), det vill säga genom mobilnätet.
— Vi har redan båda systemen. Och att de digitala larmen är dyrare, den kostnaden får vi ta. Vi tänker inte som så att vi ska spara på larmen.
Johansson framhåller vikten av att kommunen får information i god tid om vilka abonnenter som påverkas för att kunna byta ut trygghetslarmet till ett digitalt som fungerar över mobilnätet.
— Men om det inte finns mobiltäckning då blir vi bekymrade.
Än har förvaltningen inte stött på detta bekymmer, men risken finns när det rör sig om landsbygden att mobiltäckningen inte är stark nog.
— Det är statens ansvar att det ska vara 100-procentig täckning för mobilnätet.
Att släcka det fasta kopparnätet innan en lösning för trygghetslarm tagits fram är något som Johansson inte vill vara med om.
— Det är samhällets ansvar att se till att inte det sker.
Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommer teknikskiftet från analog till digital att öka tillförlitligheten och därmed tryggheten för användaren och anhöriga.
"Att få ett trygghetslarm beviljat innebär ökad trygghet för brukare, anhöriga, vårdpersonal och det betyder också ökad möjlighet att kunna bo kvar hemma", slår SKL fast.