För att glödga järnet eldar Benny Ripklo koks i ässjan.
Det är fullt drag på fler än ett vis i den renoverade gamla smedjan vid Djulös hembygdsgård. Här huserar den skojfriska smeden Benny Ripklo. I ässjan flämtar brasan rödglödgad och här hettas plattjärn, som ska böjas till krokar, upp.
Tredjeklassaren Adam Mustafa kämpar på med att banka metallämnet till en krok.
– Jag eldar med koks, det är mer effekt i det, förklarar Benny.
Eleverna Emma Carneling, Vincent Adrelius och Adam Mustafa från Skogsborgsskolan har häktat på sig både skyddsglasögon och en spänd förväntan.
– Det här är så spännande, utbrister Emma
– ... och coolt!, fyller Vincent i.
En i taget får de hugga i med hammaren och banka ut järnbiten. De taktfasta hammarslagen ekar mot städet.
– Det känns spännande i händerna, man vill bara slå det hårdaste man kan, förklarar Emma entusiastiskt.
Benny Ripklo visar tredjeklassarna från Skogsborgsskolan hur man smider en krok. Här har han god hjälp av Emma Carneling.
Med Benny Ripklos hjälp får Emma Carneling till den rätta knycken som böjer kroken.
I bakgrunden, ässjans hetta. I förgrunden de färdigsmidda krokarna.
Med tången doppar Benny Ripklo de färdiga krokarna i vattenbyttan, så att de fräser likt ilskna katter. Sen stryks krokarna med tjära och linolja för att få rätt stuk.
Barnens lärare Daniel Gustafsson, som just klivit in i smedjan för att kolla läget, hyllar hembygdsföreningens initiativ.
– Det är kul att eleverna får se i verkligheten hur det gick till förr i tiden. Det skapar en annan bild hos många barn när de själva får prova, filosoferar han.
Adam Mustafa och Emma Carneling leker med pudelfröken Luna som sträcker tassarna i vädret.
Under våren och hösten har kommunens tredjeklassare fått vallfärda till en svunnen tid för att marineras i både hantverks- och hembygdskunskap. Allt tack vare ett initiativ från Katrineholms och Stora Malms hembygdsförening.
– Vi bjuder hit dem och står för bussresan eftersom vi tycker det är så viktigt att barnen får uppleva den här autentiska miljön. De ska få känna lukten av röken och väga verktygen i handen, berättar Maj Lassander som är en av de ideella krafterna i Katrineholms och Stora Malms hembygdsförening.
Nästgårds smedjan, inne i den nyrenoverade snickarverkstaden, sitter skoltjejerna Iqlas Hashi och Afaas Mohamed uppflugna på varsin täljhäst.
Handgriplig hembygdslektion vid Djulö hembygdsmuseum. På varsin täljhäst, vars mun "biter" fast trästycket, arbetar Iqlas Hashi och Afaas Mohamed med sina jättepennor. Slöjdaren Anja Sundberg ger instruktioner.
Några av slöjdaren Anja Sundbergs fantasifulla alster, som en gåsaskål. "Förr i tiden kunde man ju välja själv hur bruksföremålen skulle se ut".
– Den heter så eftersom den ser ut som en häst och har en mun som biter, förklarar slöjdaren Anja Sundberg.
Med ett fottramp på pedalen biter hästen fast det man jobbar med och tjejerna täljer jättepennor med varsin bandkniv.
– Det här är första gången jag täljer och det känns som jag behöver mer kraft, säger Iqlas Hashi.
I år har åtta klasser gästat Djulös hembygds-Mekka och till våren tar föreningens eldsjälar emot ytterligare sju klasser.
– Ju fler sinnen man använder, desto lättare förstår man och kommer ihåg. Det här är folkbildning!, säger Maj Lassander med eftertryck.
Under en dramatiskt blygrå sky bjöds tredjeklassarna in till en duvning i hantverk.