Marcus Asplund är funktionschef och olycksutredare på Västra Sörmlands räddningstjänst. På brandkvällen stod han på stege och klippte träd när telefonen plötsligt ringde. Chefen berättade att det brann i Värmbol och att Marcus Asplund behövde komma in och jobba i staben. Det räckte att vända sig om för att han skulle se den kraftiga röken.
Måndagen den 8 april i år blev minst sagt en mörk dag för Katrineholm. Främst för företagen och privatpersonerna som fick se sina tillgångar slukas av lågorna i den våldsamma industribranden i Värmbol. Stora materiella värden gick upp i rök, men ingen skadades.
Det finns teorier om hur branden startade, men det är inget som har kommenterats i offentligt ljus. Snart nog efter branden stod det klart att flera försäkringsbolag skulle utreda orsaken, varpå räddningstjänsten släppte tanken på att göra en egen utredning.
– Försäkringsbolagens brandutredare har själva varit där och krupit. Deras utredare ska vara bland de bästa i Europa, så det finns ingen anledning att även vi ska utreda orsaken, säger Marcus Asplund, funktionschef på Västra Sörmlands räddningstjänst.
Någon teori om hur branden startade vill han inte ge, däremot kan han sträcka sig så långt som att säga var branden troligen startade.
– I batterisorteringsmaskinen. Det är ingen hemlighet att branden startade där, men man utreder varför det hände. Sen ska inte jag med hundraprocentig säkerhet säga att branden startade där, men det var ägaren som upptäckte att det var så, säger Marcus Asplund.
Polisen gör också en brandorsaksutredning. Den har legat på hög på grund av stor arbetsbelastning och prioritering av andra ärenden, men nu har en handläggare börjat titta på ärendet. Flera personer ska kallas till förhör innan man kan komma fram till en slutsats.
– Först då kan vi veta vad som har hänt, om någon kan misstänkas för brott eller om någon kan ställas till svars. Jag vill inte lämna någon teori om orsak, då jag vill att de som ska höras ska få göra det utan att färgas av det som står i tidningen. I nuläget kan jag inte ge någon prognos för när utredningsarbetet är klart, säger Marie Hofgren, förundersökningsledare vid polisen i Katrineholm.
Förödelsen var stor efter industribranden i Värmbol tidigare i år.
Dagen efter att storbranden bröt ut var räddningstjänsten fortfarande på plats.
Ganska snart efter branden plomberades dagvattenbrunnarna, så att inte mer giftigt släckvatten och dagvatten skulle rinna ut i Duveholmssjön. Därefter sattes ett mobilt reningsverk upp som renade vattnet. Det provtogs också innan det rann vidare ut i sjön.
– När det uppsamlade vattnet provtogs tittade vi brett efter olika föroreningar. I slutet av april hade vi höga halter av aluminium, järn, bly, zink och polyaromatiska kolväten, men vi påträffade också PFAS. Varför det fanns PFAS där vet vi inte, men det kanske har funnits gamla skumsläckare i lokalen eller rester från tidigare räddningsinsatser, säger Eva Frykman, miljöchef i Katrineholms kommun.
Eva Frykman är miljöchef i Katrineholms kommun.
Kommunen genomför ingen egen utredning med fokus på miljöaspekterna. Om försäkringsbolagens utredningar eller polisens utredning däremot skulle komma fram till omständigheter som visar att någon agerat brottsligt eller felaktigt kan miljöavdelningen agera.
– I så fall riktar vi de kostnader som vi har haft till den verksamhet det gäller. Annars går vi på fastighetsägaren i yttersta läget.
Provtagning av marken har också genomförts. Just nu inväntar miljöavdelningen svar på de jordprover som tagits.
– Det som pågår nu är ett förberedelsearbete inför sanering av marken. Provsvaren borde komma vilken dag som helst, säger Frykman.
I slutet av maj pågick uppröjningsarbetet för fullt.
Mycket förstördes i branden och blev skrot.
Någon provtagning av vattnet i Duveholmssjön genomförs däremot inte av förklarliga skäl.
– Det blir en enorm utspädning när det handlar om en så stor sjö som Duveholmssjön. I det här fallet skulle eventuella gifter inte märkas med den omblandning av vattnet som skett, säger Eva Frykman.