Markus Mellstrand, projektledare för infrastruktur på kommunens samhällsbyggnadsförvaltning.
Från början var det tänkt att våtmarken på Djulö gärde skulle bestå av en stor damm och att den skulle placeras mellan Furulidens ålderdomshem och den stora åkerholme som ligger intill nuvarande dikesutsläpp på Djulö gärde.
Nu har man kommit på nya tankar. Det senaste förslaget som presenterades för kommunstyrelsen gäller tre dammar och så har man valt att flytta våtmarksområdet till andra sidan av åkerholmen.
Flera dammar innebär en bättre reningsprocess av dagvattnet, berättar Markus Mellstrand som är projektledare för infrastruktur på samhällsbyggnadsförvaltningen.
– Vi hoppas få till tre dammar med olika reningssystem och fördröjning. En stor damm, vilket var tanken från början, hinner inte fånga upp lika mycket föroreningar och andra ämnen som kommer med dagvattnet, säger han.
När kommunfullmäktige i maj 2021 tog beslut om att anlägga en våtmark på Djulö gärde stod det i handlingarna att hela våtmarksområdet skulle vara runt fem hektar stort, vilket betydde att lika mycket åkermark skulle försvinna. Vänsterpartiets gruppledare Tony Rosendahl är därför kritisk till att man nu fått veta att det rör sig om 14 hektar åkermark.
– Det här är en tredubblig av området, och då måste det till en konsekvensanalys. Jag tycker att eftersom det är en så stor förändring från den ordinarie planen så borde underlaget vara bättre förberett, säger Tony Rosendahl.
Enligt Markus Mellstrand har förslaget hela tiden varit att vattenytan ska vara fem hektar stor, men att övriga delar av våtmarksområdet då inte varit inräknade.
– Själva vattenytan är densamma som enligt det tidigare förslaget, det vill säga fem hektar, men räknar vi in kringområdena rör det sig om 14 hektar åkermark som vi tar tillbaka från arrendet. Vi projekterade först för vattenytan, men nu har vi kommit längre i projekteringen och vet mer vad vi vill göra med ytan runt omkring.
På bilden till höger syns var de tre dammarna ska placeras. Det blir på sträckan mellan åkerholmen och kullen på gärdet mellan Laxmans väg och Djulö allé.
Hur ser ni på att jordbruksmark försvinner?
– Det är ungefär 10 procent av jordbruksmarken i Djulöområdet som kommer att försvinna. Jordbruksproduktion är givetvis viktigt för att vi ska få mat, men vatten är också ett livsmedel som är ännu viktigare. Med hjälp av det här säkrar vi översvämningsriskerna till viss del och renar vattnet innan det når ut till Djulösjön, säger Markus Mellstrand.
Vad kan katrineholmarna förvänta sig?
– Det blir nya promenadvägar, alla som går Djulörundan får mer valmöjligheter. Man kommer få uppleva biologisk mångfald på närmare håll än vad man gör idag, vattnet drar till sig fåglar och andra djur. Folk gillar att vara vid vatten, det är speciellt. Vi adderar nya värden till en redan fantastisk plats.
Så här tänkte man att våtmarken skulle se ut när första förslaget presenterades 2021. Nu vill man ha tre dammar i stället för en, men man ska precis som i det tidigare förslaget bygga gångstråk så platsen kan nyttjas av allmänheten.
Våtmarksprojektet har försenats rejält. Från början var det tänkt att själva våtmarken skulle stå klar i år, men så blir det inte. Inget grävarbete har påbörjats och förseningen beror, enligt Markus Mellstrand, på svårgrävd mark. Men hoppet finns och nu undersöker man nya metoder för att komma framåt.
När blir första spadtaget?
– Det är lite komplicerat, vi måste gräva när det är torrt. Det kan inte grävas under stora regnperioder för då ställer vi till det mer än vad vi behöver. Det kan bli antingen sommaren 2024 eller sommaren 2025, beroende när vi får tillståndet från länsstyrelsen. Målet är att våtmarken ska vara klar 2026, säger Markus Mellstrand.