Stort missnöje med nya skolan på Norr

Personalen på Östra skolan är starkt kritiska till bristen på eget inflytande över utformningen av den nya F–6-skolan på Norr. De befarar att skolan inte kommer att klara dagens pedagogiska utmaningar – och därför måste byggas om.

Avsaknaden av hemklassrum i den nya skolan är ett skäl till att Östra skolans personal slår näven i bordet snarare än räcker upp handen.

Avsaknaden av hemklassrum i den nya skolan är ett skäl till att Östra skolans personal slår näven i bordet snarare än räcker upp handen.

Foto: JESSICA GOW / TT

Katrineholm2019-07-23 06:20

Farhågan förs fram i ett öppet brev till bildningsförvaltningens ledning och några av Katrineholms ledande skolpolitiker.

Skrivelsen osar av irritation och besvikelse över att pedagogernas erfarenhet inte tagits tillräckligt tillvara när den nya skolan har ritats. Det kan få kostsamma konsekvenser för såväl elever och personal som skattebetalarna, anar personalen.

Förvisso gavs de tidigt i processen möjlighet att bidra med idéer till den nya skolan dit både Östra och Västra skolans verksamhet ska flyttas. Men "de idéerna gick inte att utläsa i de ritningar som sedan gjordes”, uppger brevskrivarna. Personalen har även haft representation i byggmötena och därmed kunnat framföra sina tankar om skolans utformning.

”Känslan på byggmötena var att vi blev betraktade som bakåtsträvare och bromsklossar i planerandet och inte förstod detta nytänk.” Med nytänk avser de specifikt de öppna planlösningar utan hemklassrum som ska ta emot 600 elever när skolan står klar.

Öppna och flexibla lärmiljöer i stället för konventionella klassrum blir allt vanligare när nya skolor byggs. Men det är en filosofi som personalen på Öster, utifrån både egen erfarenhet och forskningsrön, kraftigt ifrågasätter. De befarar att öppna landskap skapar stress och otrygghet hos många elever; särskilt barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och Aspergers:

”Den rotlöshet det innebär för eleverna att ständigt byta lokal och inte ha en fast punkt i form av ett hemklassrum med en egen plats, kommer att få negativa effekter för många andra elever”.

Det är olyckligt, skrivs det i brevet, att arkitekter utan kunskap om undervisningsmetoder, pedagogisk forskning och nutidens barn ritar framtidens skolor. Personalen är rädd att skolans utformning och schemaläggningen av lokalerna ska styra verksamheten mer än elevernas behov av kontinuitet och arbetsro.

Skrivelsen radar upp fler exempel på frågor kring skolans utformning som personalen vill belysa ytterligare och kunna påverka. ”Det vore billigare och klokare att tänka om nu”, tycker de, ”än att bygga en ny skola som inte ens klarar av dagens pedagogiska utmaningar och därför måste byggas om.”

Tidningen har på grund av skolans sommarstängning inte lyckats nå personalen för ytterligare kommentarer.

Jörgen Rüdeberg på bildningsförvaltningen är inte förvånad över synpunkterna på nya skolans form och funktion. Men brevet kommer för sent för att kunna påverka annat än detaljer.

– Processen är nu så långt gången att det inte går att rita om. Synpunkterna skulle ha kommit för ett och ett halvt år sedan. Så är läget.

Jörgen Rüdeberg är en av tjänstemännen i förvaltningsledningen som skrivelsen ställts till. Som verksamhetschef och biträdande förvaltningschef är han väl insatt i byggprojektet och processen med skolans utformning.

– Jag vill bestämt tillbakavisa påståendet om att personalen inte fått vara delaktiga. De har haft representanter som varit med på mötena och sett ritningarna. Hela personalgruppen har träffat arkitekten och diskuterat pedagogiska tankar.

Av brevet får Rüdeberg känslan att personalen uppfattar att det är en annan skola som ritats än den de diskuterat.

– Projektet låg i träda under en period på grund av problemen med markanvisningen. Det kanske bidrar till en sådan uppfattning. Men modulerna som ryms inom skalet är desamma som tidigare.

– Att bygga traditionella hemklassrum – och det har man kommit fram till i många kommuner – är fruktansvärt dyrt. Man måste tänka nytt. Den diskussionen har vi fört med personalen hela tiden. Sedan gillar inte alla pedagoger den tanken, vilket kan ha påverkat skrivelsen.

Brevet kom till förvaltningen efter skolavslutningen. Det är oklart hur många av Östra skolans personal som står bakom det. Men återkopplingen de begär ska de få efter sommaren, lovar Rüdeberg.– Då får vi se om något av det i brevet kan ändras på genom mindre justeringar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om