Ekonomiska bekymmer och skulder drabbar många.
Mest skuldsatt i Katrineholms kommun i oktober 2022 är en man född i slutet av 1970-talet. Med 19,6 miljoner i skuld hos Kronofogden är hans skuldberg betydligt högre än tvåans på listan, en man född i början av 1980-talet, som har 13,8 miljoner kronor i skuld. Trean på Kronofogdens lista är skyldig drygt 11 miljoner kronor. De tio med störst skulder är skyldiga över 70 miljoner tillsammans.
– Ofta handlar det om skatteskulder. Man har bedrivit någon typ av verksamhet och skatteskulderna har samlats, säger Davor Vuleta, analytiker hos Kronofogden.
Ibland stammar skulderna från kriminalitet, där stora skadestånd ska betalas. De flesta djupt skuldsatta i Katrineholm är över 40 år.
– Det kan handla om gamla fastighetsskulder, stora lån, till och med från 1990-talet, när man hade höga räntor. Många gånger blir kapitalskulden uppäten av ränteskulden, säger Davor Vuleta.
För en del personer, fortsätter han, är skuldspiralen evig. De pengar man betalar in går bara till räntorna och täcker kanske inte ens dem, och skulden bara växer.
– Vi kallar dem evighetsgäldenärer. Jag har träffat flera, som levt i överskuldsättning i 20-30 år. Det är väldigt sorgligt, de ser ingen utväg. Men vi försöker informera om möjligheten till skuldsanering. Då vet man att det är tufft i fem år, men man ser i alla fall ljuset i tunneln.
I många fall har till och med evighetsgäldenärerna betalat den ursprungliga skulden, men räntorna har fortsatt växa.
– På Kronofogden önskar vi att skuldsatta skulle kunna betala på kapitalbeloppet först istället för på räntan. Då skulle skulden minska på sikt. Den som är så djupt skuldsatt drabbas av ekonomiskt utanförskap och socialt utanförskap hela livet; till slut blir det ett samhällsproblem.
Visst finns det "lyxfälleskulder" också. Personer som lånar utan eftertanke och inte sätter sig in i konsekvenserna. Men, säger Davor Vuleta, som forskat och skrivit en avhandling i just det ämnet, av de 400 000 med skulder hos Kronofogden i landet, sticker några faktorer ut. Många skuldsatta har sämre utbildning, sämre sysselsättningsgrad och sämre inkomster än andra. De skuldsatta bor oftare i hyresrätt och de utrikesfödda är kraftigt överrepresenterade: 28 procent av de skuldsatta är utrikesfödda, medan utrikesfödda i befolkningen är 20 procent.
– Det finns något som kallas "legal culture", som kan översättas till rättskultur. Det kan handla om hur inkasso fungerar, hur Kronofogden fungerar? Hur gör man om man får skulder, hur hanterar man det? Vi får ofta frågan om barn ärver skulder av sina föräldrar – det gör de inte i Sverige. Men de här sakerna vet inte migranter.
Davor Vuleta tror att hans egen arbetsplats Kronofogden måste ta på sig ansvar: man har inte lyckats förebygga och informera tillräckligt i de grupper, som inte fullt ut anammar Sveriges "legal culture".
– På SFI säger 40-50 procent att de vill starta företag. Men har de kunskapen om skatter och om vår "legal culture"? Vi måste förebygga överskuldsättningen redan där, säger Davor Vuleta.
Nu börjar en ny skuldgrupp dyka upp hos Kronofogden: elskulderna.
– Vi sammanställer uppgifter från de 85 största elbolagen. Privatpersoner har fått 16 procent fler skulder och 28 procent större skulder. Om ingenting görs med elskulderna ser det inte ljust ut, konstaterar Davor Vuleta.