Han har sett sin beskärda del av skador och dödsfall orsakade av vildsvin under sina 40 år som veterinär. Men enligt honom har fallen blivit färre.
– När man började jaga med hund var det mer skador, det kunde bero på att man inte använde rätt hundar med rätt psyke. Nu jagar man inte heller med lika många hundar som i början och västen som kommit har betytt mycket omkring de svårartade skadorna, säger Per Arvidsson som även tror att jägarnas förebyggande arbete har förbättrats.
– Kulmen av vildsvinsskador var runt 2008 till 10, vildsvinen har inte varit så frekventa i markerna under jättelång tid, de har spritt sig men ökningen har nog inte varit explosionsartad. En del tror vi bara är sysselsatta med jaktskador men de är absolut färre nu.
Den vanligaste skadan är sticksår och mest tillbud sker under helger och jaktsäsongen.
– De kan sitta lite var som helst, i rumpan är inte helt ovanligt eller i bukvägen om man har otur. Men de flesta västar täcker rätt bra och vi ser inte så många dramatiska skador längre.
Men även små skador kan orsaka stor skada.
– Det förrädiska med sticksåren är att de är relativt små men med en lång sårkanal. De kan vara djupa och fula och det ryms mycket bakterier där. Då måste man öppna upp rätt rejält och rensa ut, man kan inte bara sy ihop såret.
Vid en skada fyller ägaren i ett formulär som intygar att hunden burit en godkänd väst
– Försäkringsbolagen är noga med det och vill att jägarna ska använda en viss typ av väst.