De senaste tio åren har kommunen majoriteten av gångerna lyckats hålla sig inom snöröjningsbudgetens ramar. Mycket tack vare mildra vintrar, berättar Håkan Andersson, enhetchef på service- och teknikförvaltningen. Arkivbild.
Årets vintersäsong kan sammanfattas med ett ord, snö. Flera gånger har stora mängder snö fallit över Katrineholm. Ett exempel är julhelgen då hela kommunens snöröjarstyrka fick rycka ut.
– Förra året kom det mycket snö dagen innan julafton, då tog vi in alla resurser. Dagen efter julafton, den 25:e, då kom det också mycket snö och då hade vi också full styrka, säger Håkan Andersson som är enhetschef på service och teknikförvaltningen och ansvarar för snöröjningen.
Då blir det kanske extra dyrt?
– Ja, det snöade ju inte på vardagarna, utan de stora snöfallen kom på en lördag och juldagen.
Att det skulle bli en snörik vinter var inte något som Katrineholms kommun hade räknat med när budgeten för 2023 lades fram. Men så blev det och kommunen fick skotta upp några miljoner extra.
– Vi hade en årsbudget på 6 750 000 kronor på vintervägunderhåll förra året. Men det landade på 11 424 000 kronor, så det blev ett minusresultat på drygt 4,6 miljoner.
Enligt Håkan Andersson sticker 2023 ut något. De senaste tio åren har man avsatt lika mycket pengar varje år, 6 750 000 kronor, till snöröjning och halkbekämpning. Majoriteten av gångerna har man lyckats hålla budgeten, mycket tack vare mildra vintrar.
– Om vi tittar tillbaka i tiden har vi klarat budgeten i sex av tio år. 2015 och 2022 skiljde det bara några tusenlappar, så egentligen kan man säga att pengarna räckt i åtta fall av tio. 2019 gick vi dock över budgeten med två miljoner.
Katrineholm är dock inte den enda kommunen som under förra året fick betala mer för snöröjningen än vad man budgeterat. Flera kommuner har gått back och i Skellefteå hade man redan i oktober förbrukat mer än de 41 miljoner som var avsatta, rapporterar Norran.
– Jag tror att nästan alla kommuner sprängde sina vinterbudgetar. Mina kollegor som jobbar i andra kommuner har berättat att de också gått över budgeten, säger Håkan Andersson.
Hur många snöröjare som får rycka ut beror på snömängden. Det finns tre mått som de utgår ifrån: tre, sex och tio centimeter.
– Är det är en decimeter snö är det 36 fordon inne och kör, plus 13 handskottare.
Just nu ser det ut som att plogbilarna får vila lite. I stället är det fullt fokus på halkbekämpningen. Snön är så gott som borta, men på flera gator ligger isen kvar. Halt är bara förnamnet.
– Nu i dag är vi ute och sandar med alla resurser vi har. Förra veckan sandade vi två gånger och då var vi ute på alla villagator. De flesta större gatorna sandade vi två gånger. Vi försöker också få bort is från gatorna.
Men det är inte alltid ett så lätt arbete.
– Vi är ute och sandar, sen smälter isen och sanden sjunker. Så fryser det på under natten och är lika halt på morgonen igen.
Flera potthål har dykt upp lite varstans på kommunens gator. När temperaturen växlar mellan plus och minus sprängs asfalten där vatten letat sig ner. Arkivbild.
– Den stora utmaningen är just de här stora väderväxlingarna från 20 grader kallt till fem plusgrader. En tredje faktor som vi också har att göra med är ju potthålen. Det har exploderat på flera håll. Vi har planerat att laga potthål under den här veckan när det ska vara plusgrader.
Är det många som hör av sig till er om snöröjning och potthål?
– Vi har en felanmälningsapp och det märks tydligt att den används flitigt efter snöväder och halka. Det är positivt att vi får in anmälningar, men vi måste också få lite tid på oss att lösa det. Vi kan inte vara på alla platser samtidigt.