Jesper Hagbom är affärsområdeschef för elnät på Tekniska verken och berättar att effektpriserna höjs under vintern.
Ungefär hälften av det totala elpriset består av energiskatt. Resten går till elhandelsföretaget respektive elnätsföretaget.
Tekniska verken äger elnätet i Katrineholm och elnätsavgiften betalas till dem. Avgiften består av tre olika delar: elöverföringsavgift, abonnemangsavgift och den nya effektavgiften, som infördes i Katrineholm den 1 april i år.
Den baseras på hur mycket el hushållet använder på samma gång, kallat effekttoppar. Målet är att få människor att göra smarta val, genom att minska sina effekttoppar och därmed minska belastningen på elnätet, vilket Kuriren har rapporterat om.
När det gäller effektavgift finns det två prislistor, där de allra flesta hushåll och företag har "prislista standard". Under sommaren har effektavgiften för denna prislista legat på 31 kronor per kilowatt. Från och med den 1 november dubbleras priset till 62 kronor.
Effektavgiften är alltså lägre på sommaren och högre under vintern. Orsaken är att elförbrukningen ökar när det är kallt, främst på grund av eluppvärmning och belysning i hem, industrier och byggnader. På vintern är vi också mer inomhus och använder fler elapparater.
– Det gör att vi behöver leverera mer el genom vårt lokalnät, vilket ökar belastningen. Det gör också att våra kostnader stiger för att använda regionnätet, säger Jesper Hagbom, affärsområdeschef för elnät på Tekniska verken.
Han har förståelse för att kunder ogillar högre priser, men säger att det är nödvändigt att höja effektpriset på vintern.
– De som träffas av det här är främst personer som har elbil och laddar hemma, men de kan påverka sin situation genom att sänka sitt effektuttag. Det finns väldigt goda förklaringar i botten, även om det är tråkigt att höja priserna, säger Jesper Hagbom.
Utöver höjd effektavgift infördes den 30 oktober även ett nytt system för att föra över el mellan Sverige och Norden – till övriga Europa.
Systemet kallas flödesbaserad kapacitetsallokeringsmodell och syftet är att kunna utnyttja elnäten mer optimalt. Förenklat innebär det att elen flödar dit efterfrågan är som störst. Det gör i sin tur att elpriserna mellan de europeiska länderna blir mer rättvisa.
Baksidan är dock att det kan leda till att alla elområden i Sverige, förutom elområde fyra (södra Sverige), kan få upp till tio procents högre elpriser (utöver höjd effektavgift). Orsaken är att vi har förhållandevis låga elpriser jämfört med övriga Europa.