Tayip Serinkaya, krögare på restaurang Kungens hörna i Katrineholm, är bekymrad. Framför honom på bordet ligger de två senaste elräkningarna. Den näst senaste, som gällde november, gick på 9 152 kronor.
– Jag brukar betala 5 000-6 000 kronor i månaden. Det är mycket, men jag tycker att det brukar vara okej. När räkningen för november kom tänkte jag "oj". Det var 3 000 kronor mer än vanligt.
Nu i januari kom chocken: elräkningen för december var på 17 278 kronor, med ett kWh-pris på 198,93 öre. Tillsammans med fakturan för elnätet måste Tayip Serinkaya betala 23 315 kronor. Han vet inte varifrån han ska ta de pengarna.
– Det är bara att betala. Jag kan inte höja priset på lunchen. När jag höjde från 75 till 80 kronor för ett tag sedan var det en del pensionärer som slutade komma hit och äta. De hade svårt att betala när jag höjde. Jag skulle behöva höja till 150 kronor för att täcka elräkningen, men då har ingen råd att komma hit och äta.
Han hoppas att han kanske kan få hjälp av någon leverantör.
– Ett av bryggerierna har ett system där jag kan få rabatt på dryck, kanske tre kronor litern. Jag kanske kan få den rabatten utbetald i förskott, det kan man få ibland. Annars får jag ta lån, säger han.
Andra priser har också gått upp.
– Mycket har blivit jättedyrt. För något år sedan kostade mjölken 5 kronor litern, nu kostar den 13. Grönsakspriserna är som guldpriserna, de varierar varje dag och går oftast upp. Köttet är väldigt dyrt. Ändå måste jag köpa kvalitet, annars tycker inte gästerna att det smakar gott.
För en restaurang är det svårt att spara på elströmmen, konstaterar Tayip Serinkaya. Frysar och kylrum drar mest el, och de måste vara igång, liksom spisar och pizzaugnen, som måste stå på hela dagarna, även om ingen skulle beställa pizza.
– Fläkt och belysning måste också vara på.
Även andra kostnadsökningar slår mot restaurangen. Leverantörernas höjda dieselpriser dyker upp på Tayip Serinkayas räkningar. Han säger att han inte kommer att orka så länge till.
Elbolaget E-on ger på sin sida förklaringar till varför elpriset legat så högt i vinter. Den torra sommaren och den kalla vintern i norr har gjort att vattenmagasinen innehåller mindre vatten än normalt. I överföringen av el från norr till söder förloras en del el. När många länder startar om efter covid-19 går det åt mycket el, vilket gör att den el Sverige importerar kostar mer.