För de som jobbar inom service- och teknikförvaltningen är det krav på skyddskläder i större utsträckning än för de som jobbar inom omsorgen.
De kläderna används även när den anställde utför mindre farliga uppgifter. Den förklaringen ger Agneta Jöhnk, som jobbar med arbetsgivarfrågor hos organisationen Sveriges kommuner och landsting.
— Brandmän måste ha stålhätta, ger hon som exempel.
Inom omsorgen finns skyddskläder och handskar att ta till exempelvis när någon har kräkts eller vid hjälp med duschning, enligt henne. Men det är något annat än de kläder man har på sig under hela arbetstiden. Det är för övrigt ungefär hälften av alla kommuner som alls erbjuder arbetskläder för hemtjänstpersonal, enligt Agneta Jöhnk.
Inom vissa kommuner har tjänstebilar varit uppe till diskussion, där tekniska förvaltningen haft mer krocksäkra bilar än hemtjänstpersonalen, berättar hon.
Varje kommun borde fundera igenom ifall det ser olika ut mellan yrkesgrupperna när det gäller arbetskläder, och om man ska erbjuda sådana i samma utsträckning när skyddsregler inte kräver det.
— Det är också en del i att vara en attraktiv arbetsgivare, säger Agneta Jöhnk.
Frågan om huruvida könsfördelningen ligger bakom utdelningen av arbetskläder har inte varit uppe till diskussion i kommunledningen.
— Men jag hoppas och tror att det inte är så. Skulle det visa sig vara så bör vi titta på det, säger kommunchefen Sari Eriksson.
Däremot har de som jobbar utomhus inom service- och teknikförvaltningen fått ytterkläder, medan de som jobbar inom hemtjänsten har fått innekläder.
Även om de transporterar sig mellan omsorgstagarna är de i huvudsak inomhus under arbetspasset, påpekar Sari Eriksson.
— Men jag kan förstå önskemålen från hemtjänsten, säger hon.