Avslutningen i Julita pågår i mer än en och en halv timme och består både elevernas intåg med folkmusik, elever som sjunger och spelar musik, bildspel från året, nationalsång och de klassiska sommarpsalmerna.
Skolan, med ett 70-tal elever fördelade på sex klasser och förskoleklassen, tågade in till Äppelbo gånglåt, spelad på orgel av Carl-Henrik Gustafsson, själv tidigare elev i Julita skola. Efter nationalsången talade prästen Charlotta Frondelius och bad eleverna gissa hur gammal Julita kyrka är. Vilda gissningar, från 107 år upp till 1 000 år, kom från barnen innan Frondelius avslöjade att kyrkan är nästan 900 år gammal.
– I 900 år har människor samlats här, men nu är det er tur att samlas här. Några vill kanske tacka för läsåret, några är säkert tacksamma för att sommarlovet börjar, sa hon.
Rektor Linda Flykt hade tagit med sig en resväska med minnen, som ettans brevväxling med Marmorbyns skola, tvåornas besök i Fjärilshuset, treornas och sexornas nationella prov.
– Man minns det man gör tillsammans, konstaterade hon.
Flera sångnummer följde, som nyskrivna låten "Kom, kom sommaren", av Henrik Olsson, uppväxt på andra sidan sjön från Julita sett, i Österåker. Ett ord i texten hade bytts ut, för att låten bättre skulle passa på Julitasidan av sjön; "Säby udde" blev till "Väsby udde". Lågstadiet sjöng Idas sommarvisa, med komp av ett band med elever från Kulturskolan och deras lärare.
Givetvis blev det också lite tårar, kanske särskilt för sexorna och deras lärare Malin Brunnmyra, som haft klassen ända sedan ettan.
– Jag har fått följa med er sedan ni var nyfikna barn, tills ni nu är vetgiriga tonåringar, sa hon.