"Det kändes som att skola och psykolog försökte hjärntvätta oss till att mitt barn var på ett sätt som hen inte var. Att hen hade den diagnosen", säger en vårdnadshavare vars barn feldiagnostiserats med intellektuell funktionsnedsättning.
Citatet är hämtat ur kommunens anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Förra året anmälde Katrineholms kommun sig själva enligt lex Maria. Detta efter att man upptäckt att flera elever kan ha feldiagnostiserats med intellektuell funktionsnedsättning, IF, och felplacerats i anpassad grundskola. Det gällde elever som fått sin diagnos under perioden 2010-2019.
– Totalt har 25 felaktiga diagnoser tagits bort och eventuellt kan det bli fler för det är ett pågående arbete, säger kommunens skolchef Johan Lindeberg.
Förra veckan meddelade Ivo att de avslutar ärendet och att de inte kommer vidta några ytterligare åtgärder. Anledningen är att de anser att Katrineholms kommun har utrett händelsen och vidtagit åtgärder som ska förhindra att något liknande händer igen.
– Det är självklart att det känns bra att Ivo bedömer att vi tagit situationen på allvar och gjort allting som krävs i form av att utreda vad det är som har skett när vi misstänker vårdskada. Jag tänker att det är ett gott betyg av hanteringen, säger Johan Lindeberg.
De felaktiga diagnoserna sattes av två konsultpsykologer som kommunen anlitade under åren 2010 till 2019. Numera ser arbetssättet annorlunda ut, vilket ska förhindra att liknande fel uppstår.
– Till att börja med har vi numera våra egna anställda psykologer som kan ha en annan typ av kontinuerligt deltagande i elevhälsoteam, ute på skolorna och en närmare dialog som också kan göra adekvata psykologiska bedömningar av huruvida det ska göras en utredning överhuvudtaget.
– Rutinerna kring när och hur frågeställningen om IF-diagnos kan lyftas har setts över. För det var ju något vi såg i utredningen att allt för unga barn har utretts för tidigt för bedömning.
Flera uppger att de känt sig pressade och blivit påtryckta av skolan att genomgå en psykologutredning och sen placera sitt barn i anpassad skola. Vad tänker du om det?
– Det är väl framför allt de delarna som vi internt tagit på absolut största allvar. Det är väldigt olyckligt att det har upplevts så och nu har vi lagt stor kraft och energi på att jobba med organisationen för att säkerställa att vårt bemötande i de här situationerna inte kan upplevas så.
Flera av de elever som kommunen intervjuat berättar att de haft svårt att gå tillbaka till den ordinarie skolan.
"Jag hade missat mycket när jag gick på anpassad skola så det var svårt att gå tillbaka till den vanliga skolan. Jag låg så mycket efter".
Vad gör ni för att kompensera eleverna?
–Vi gör allt i vår makt att försöka hitta olika sätt att kompensera de här eleverna. Det bedöms på individnivå för det ser ju väldigt olika ut. En elev som inte har läst den ordinarie kursplanen i ett enskilt ämne kan få extra stöd, i form av både extra tid och extra personal.
Eleverna som felplacerats går i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Men det finns också några som hade hunnit gå ut gymnasiet innan kommunen gjorde upptäckten. I de fallen blir det extra svårt att kompensera eftersom de redan avslutat sin skolgång.