Rasmus Paludan, partiledare för "Stram kurs" har bränt koraner vid flera tillfällen. Förra veckan skedde det utanför Turkiets ambassad i Stockholm, vilket har skapat stora protester bland muslimer världen över.
Efter den högerpopulistiske danske politikern Rasmus Paludans koranbränning vid turkiska ambassaden har reaktionerna bland muslimer i världen varit ilskna. Svenska flaggan har bränts och det uppmanas till bojkott av Sverige. Turkiske president Erdogan sa i början av veckan att han inte kommer att stödja den svenska medlemsansökan till Nato, på grund av protesterna.
För Tayip Serinkaya, ursprungligen turk, bosatt i Sverige sedan 45 år och som driver restaurang Kungens hörna i Katrineholm, skar det i hjärtat när han i tv såg den svenska flaggan brinna.
– Det gör ont i mig att de bränner Sveriges flagga. Snälla Sverige, som hjälper fattiga länder. Sverige som land har inte gjort något ont, säger han.
Han kan inte heller acceptera Paludans koranbränning. Han är själv muslim, men inte praktiserande.
– Koranen är en helig bok för alla muslimer. Man kan demonstrera på andra sätt. Men många tror att det är Sveriges regering som bränt koranen, eller att regeringen står bakom brännandet. Det är många som demonstrerar nu som inte förstår att Paludan är en privatperson, att han inte har någonting med regeringen att göra.
Något hat eller någon misstänksamhet riktad mot turkar i Sverige har Tayip Serinkaya inte stött på. Han konstaterar att han bott här så länge.
– Mitt liv är Sverige. Turkiet, dit åker jag på semester.
Däremot vill gästerna gärna diskutera ibland och höra vad han tycker.
– Folk frågar vad jag tycker. Personligen vill jag inte att Sverige ska gå med i Nato. Sverige klarade sig genom både första och andra världskriget utan att vara med någonstans. Jag vill inte att allt ska styras från USA. Turkiet har varit med i Nato sedan 1950-talet och USA placerade kärnvapen där. De ville ha turkiska soldater till sina krig. Många turkar stred i Vietnam och Korea, det är inte känt idag.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan går mot val i landet i maj i år. Kanske är protesterna mot Sverige ett sätt att avleda turkarnas uppmärksamhet från landets svajiga ekonomi.
Tayip Serinkaya delar förnamn med den turkiske presidenten Erdogan, men både rosar och risar honom.
– På sätt och vis har Erdogan gjort mycket bra saker för Turkiet. Hygienen är bättre, teknologin är utvecklad, flygplatser och vägar är moderna. På 1970-talet när jag lämnade landet var det omodernt och kaotiskt i Turkiet. Men ekonomin är för dålig, den är i stor obalans.
Han tror, som också uttryckts i svenska medier, att den folkliga vreden över Paludan och Sverige spelar presidenten ganska väl i händerna. Den 14 maj är det val i Turkiet och Erdogan hoppas bli omvald, samtidigt som ekonomin är i svår gungning.
– Han vill inte att turkarna ska uppmärksamma den dåliga ekonomin i Turkiet. När valet är över kommer Turkiet släppa in Sverige i Nato.
Dålig stämning. Sällan har relationerna mellan Sverige och Turkiet varit så dåliga.
I Europa tycker han att Turkiet ses lite som ett svart får, att man inte ser bra saker landet gör.
– Mellan 3,5 och fem miljoner syrier har flytt till Turkiet. Turkiets läge är känsligt, grannländerna är Syrien, Iran, Irak. Alla som har problem i sina länder kommer till Turkiet.
Turkiet har länge velat gå med i EU, men har inte släppts in, bland annat på grund av demokrati, rättsäkerhet och mänskliga rättigheter.
– Men jag tror aldrig att den svenska demokratin skulle fungera i Turkiet. Titta på coronapandemin. Alla andra länder hade utegångsförbud. I Sverige behövdes det inte, folk stannade hemma ändå. I Turkiet var det utegångsförbud, men folk gick ut ändå.