Hur gör katrineholmarna med solskydd?
För att förstå sig på varför solen bränner finns ett nyckelbegrepp att förhålla sig till: strålning. Solens strålning kommer i tre varianter; UVA, UVB och UVC, varav den sistnämnda inte når ned till jordens yta. Strålsäkerhetsmyndighetens utredare Tove Sandberg Liljedahl förklarar skillnaden:
– Det som framför allt gör att man bränner sig i solen är de kortare våglängderna, alltså UVB-strålningen, säger hon.
Men det är inte bara strålningen i sig som påverkar, utan även solens och jordens position i förhållande till varandra. När solen står i zenit har strålarna allra kortast väg ned till oss. Under förmiddagar och kvällar står solen snett i förhållande till jorden och avståndet mellan jord och sol är längre.
– Därför kan det vara väldigt stor skillnad i hur intensiv UV-strålningen är under en och samma dag, säger Tove Sandberg Liljedahl.
En tumregel är att det i princip är fritt fram att vara utomhus oskyddat innan klockan elva på förmiddagen och efter klockan tre på eftermiddagen. Men för den som vill ha tydligare riktlinjer att förhålla sig till finns ett mått på solens skadliga strålar.
– Det kallas UV-index och är ett mått på solens brännskadeeffektiva förmåga, förklarar Tove Sandberg Liljedahl.
I Sverige ligger UV-index på en skala mellan 1–8. Under vinterhalvåret är värdet mellan 1–2. Under sommarmånaderna överstiger värdet 3, och då behöver de flesta skydda sig på något sätt. Utöver solens strålning och den geografiska platsen på jorden påverkar även hudens pigmentering hur känslig man är mot solen. Därför har Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram tjänsten Min soltid, som räknar ut UV-index och ger rekommendationer baserat på dessa tre parametrar.
– Efter att man angett sin känslighet beräknar tjänsten hur länge det är rimligt att man vistas i solen, säger Tove Sandberg Liljedahl.
Slutligen tipsar hon om en säker metod som alltid funkar:
– Ta pauser i skuggan! Vilken skugga som helst funkar bra.