Vårystra citronfjärilar visar vägen till en glänta nära elljusspåret vid Stalls backe. Det är ett av sex områden som Katrineholms kommun har anmält för avverkning efter angrepp av granbarkborre, som Kuriren tidigare har berättat om.
– Det här är en naturlig tallskog, med väl dränerad mark, som blivit granifierad. Lite regn och långvarig torka har stressat granarna som angrips av granbarkborre, säger Ola Engelmark som leder exkursionen.
Ola Engelmark är bland annat biolog, forskare och författare med skog i fokus. Arrangerar gör Naturskyddsföreningen i Katrineholm som ett led i sin fortsatta kamp för den tätortsnära skogen. Tidigare har föreningen reagerat på planerna att göra den gamla tallmossen i Kerstinboda industriområde till industrimark, och kalhyggen utefter den populära Krämbolsleden.
Att vi vant oss vid kalhyggen, och ser de som fula men nödvändiga, förklarar Ola Engelmark med att det mellan 1979 och 1993 var avverkningsplikt, och att det sitter i folks medvetande.
– Det är upp till markägaren att bestämma om avverkning.
Enligt Ola Engelmark behöver man inte kalhugga vid avslutat angrepp av granbarkborre.
– I de här döda granarna lever det inga granbarkborrar, men de är fulla av rovinsekter som äter granbarkborrar.
Han förklarar att det inte är en slump att skogen ser ut som den gör. När det har blivit obalans i ekosystemet rättar skogen själv till det.
– Det är det som sker här.
När Ola Engelmark får frågan om vad han skulle göra med det avverkningsanmälda området kliver han upp på en stubbe och ser sig omkring. Varje skog är unik, och det är viktigt att ställa sig frågan vad man vill använda den till.
– Kliv ut ur alla boxar, och fråga er vad kan vi göra med den här skogen?
Många människor hittar harmoni i skogen, speciellt under pandemin då allt fler söker sig ut i markerna.
– Det här är en rekreationsskog och då kan man skapa luckor och låta solen titta ner. Jag skulle fundera på var man kan placera en bänk. Det är viktigt att behålla alla tallar, och gärna plantera lövträd, ek och vårtbjörk i luckorna, det ger en större upplevelse med blandskog, säger han.
Han skulle gärna se att de döda träden får ligga kvar för den biologiska mångfaldens skull. Med skyltar om vad som pågår och information om de insekter och svampar som arbetar i de döda träden.
– Då får vi både rekreation och folkbildning, säger Ola Engelmark.