Polisen och kriminalteknikerna arbetar på plats i Risbergska skolan i Örebro på tisdagskvällen.
– Vi jobbar aktivt med att rusta oss och är på god väg, men helt rustad blir man nog aldrig, säger Johan Lindeberg, förvaltningschef på bildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i Katrineholm.
Järvenskolan ligger längst fram i arbetet i Katrineholm, säger Lindeberg och Katrineholms kommuns säkerhetschef Tobias Plantin. Där har man arbetat med att personalen ska vara mentalt förberedd på att något kan hända. Det är lika viktigt som att veta vad man ska göra om det händer. På exempelvis Järven och i Bie skola har man också övat inrymning och utrymning, alltså att man söker skydd, vid pågående dödligt våld. Inrymningsövningar kommer att ske på fler skolor.
– En del har redan haft övningar, andra har inte haft det. Det verkar lämpligt att ha det på Duveholm/KTC snart, säger Tobias Plantin.
Andra viktiga delar är att se över den fysiska säkerheten och att justera rutiner.
– Modellen vi använder på Järven använder vi i alla skolor, men man har kommit olika långt, säger Johan Lindeberg.
För bara några veckor sedan drog arbetet med att förbereda personalen mentalt, i gång i just kommunala vuxenutbildningen, Komvux i Katrineholm, den utbildningsform som drabbades i tisdagens attack.
Tobias Plantin berättar att arbetet inleddes för några år sedan, i nära samarbete med polisen.
– Det som hänt i Örebro, är det som inte får inträffa. Vi har arbete kvar att göra, men vi har kommit långt i Katrineholm, även jämfört med andra kommuner, säger han.
Rent praktiskt handlar det om sådant som låsta och öppna dörrar, larmappar, larmknappar, direktlarm.
Förberedelser och rutiner måste anpassas till elevernas åldrar, konstaterar Johan Lindeberg.
– På gymnasiet och på Järven kan man prata mer specifikt om olika situationer. Det handlar inte bara om pågående dödligt våld, det kanske handlar om okända som rör sig i skolan, om brandlarm, om att inrymma snabbt eller fly snabbt.
Tobias Plantin poängterar att det inte bara handlar om att agera i nödlägen, utan också om det dagliga, vardagliga, arbetet.
– Till exempel att tidigt hantera potentiella gärningsmän. Många gånger handlar det i skolskjutningar om unga, med koppling till skolan.
Johan Lindeberg, förvaltningschef på bildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen och Tobias Plantin, säkerhetschef, Katrineholms kommun
Hur stor är risken är att något faktiskt ska hända även här?
– För några år sedan hade jag sagt "liten risk". Före Örebro hade jag också sagt låg risk, säger Tobias Plantin.
– Det är inte större risk i Katrineholm. Men man måste utgå från att risken finns, säger Johan Lindeberg.
Kommunen har under onsdagsmorgonen skickat ut information till vårdnadshavare, elever och personal om händelsen i Örebro. Alla skolor i Katrineholm håller öppet, även om Komvux höll dörrarna låsta under onsdagen.
Hur ska föräldrar tänka, som tycker att det är obehagligt att skicka barnen till skolan nu?
– Jag kan förstå den känslan hos föräldrar. Jag är själv förälder. Men jag bedömer att vi är väl rustade att möta barnen, även om vi inte själva har svar, säger Johan Lindeberg.
Tobias Karlsson är områdespolis i Katrineholm, Flen och Vingåker och han säger att man informerar och rustar sig för att kunna hantera pågående dödligt våld, inte för att risken skulle vara så stor här, utan för att förebygga.
– Inrymning vid "pdv" övar vi, på samma sätt som vi övar utrymning vid brand. Vi övar för att förebygga.