Ola Lindén är produktionschef för K-Prefab i region Öst.
Efter tuffa coronaår är rekordhöga elpriser nästa prövning att tampas med för Katrineholms och Vingåkers storföretag.
Ola Lindén är produktionschef för K-Prefab, tidigare Finja, region Öst, där Katrineholm och tre andra fabriker ingår. I Katrineholm arbetar 125 personer.
– Vår tillverkning är inte speciellt elintensiv, men vi förbrukar ändå mycket el och kommer att få ökade kostnader. Stora kostnadsökningar på bland annat stål har större inverkan på oss, säger han.
Lokalerna i Katrineholm fick tidigare värme och varmvatten genom oljeeldning. I somras gjordes en större konvertering för att öka andelen fjärrvärme.
– Det var bra tajming i det med tanke på oljepriserna. Priserna på fjärrvärme höjs ju inte alls i samma utsträckning, säger Ola Lindén.
SKF Mekan i Katrineholm har cirka 450 anställda och tillverkar komplementprodukter till SKF:s rull- och kullager. Tillverkningen är energiintensiv.
– Gjuteriet gör av med mer el än en normal fabrik, säger Per-Olof Gustafsson, vd och fabrikschef.
Trots de höga energipriser väntar inga stora förändringar av produktionen, här har man fullt upp med att hinna leverera.
– Marknaden är så otroligt het och vår roll är att leverera produkter till våra kunder. Det är en relation som vi måste upprätthålla.
Fabrikschef Per-Olof Gustafsson ser tiden an.
Per-Olof Gustafsson säger att de som en del av en koncern får vägledning i den rådande situationen. Centralt har det gjorts riskbedömningar av underleverantörer vad gäller kostnad och tillgång, eller om någon får en störning i energi och inte kan leverera.
Även den lokala verksamheten har genomlysts utifrån samma scenarior.
– Vi informerar internt inom SKF vad det kan få för konsekvenser för vår förmåga att producera och hålla kostnadsnivån, sedan är det upp till SKF att ta beslut, säger Per-Olof Gustafsson.
Enkla åtgärder har vidtagits, som att se till att inga maskiner går i onödan.
– Naturligtvis tittar vi inåt för att se vad vi kan göra inom SKF Mekan för att minska energiförbrukningen, det gör vi oavsett prisnivå. Om vi ska göra några större förändringar i processen måste vi vara säkra på konsekvenserna, och se att det ger något.
Palle Jacobsen är vd för den danska tryckerikoncernen Stibo completes (tidigare Sörmlands grafiska) anläggning i Katrineholm som har 82 anställda. Han säger att el- och gaspriserna har en enorm påverkan på verksamheten.
– Vi är storförbrukare av både el och gas och det har riktigt stor betydelse för våra kunder. Den extrakostnaden vi har för energi får vi nu vidarefakturera till dem, vi kan inte själva stå för den enorma ökningen.
Stibo completes vd Palle Jacobsen säger att el- och gaspriserna har en enorm påverkan på verksamheten.
Något Stibos kunder har förståelse för, enligt Jacobsen.
– De har själva samma problem med energikostnader. Det var svårare i början när energipriserna ökade. Inte bara energipriserna har ökat, utan även exempelvis papperspriser och kostnader för transporter, konstaterar han.
På Stibo complete gör man vad man kan för att hålla utgifterna nere.
– Vi gör de kostnadsbesparingar och den energioptimering vi kan i huset. Det har vi jobbat med i många år, så det är inget nytt. Bland annat återvinner vi all extravärme till uppvärmning av kontorslokaler och byggnaden.
Vad tänker du inför vintern om energipriskurvan vänder brantare upp?
– Jag hoppas och tror att priserna har peakat nu, men man vet ju inte. Gaspriserna ökade med 30 procent när Nord Stream 1 stängde. Här i Katrineholm använder vi LPG-gas, en flytande gas, som vi kan få tag i och i Danmark har vi gaslagren helt fyllda.
På Voith paper fabrics i Högsjö, där Jan Haraldsson är vd, arbetar omkring 250 anställda. Även här tampas man med de stegrande energipriserna.
– Visst påverkar det oss otroligt mycket. De råvaror vi köper in har ju också följt prisutvecklingen. Vi sitter i en situation där vi själva inte har kontroll över slutpriset på våra produkter, eftersom vi säljer internt inom koncernen. Vår säljorganisation försöker driva upp priserna, men vi sitter ofta i långa kontrakt på ett, två år till. Det är väldigt tufft!, säger han.
Jan Haraldsson, vd Voith Paper Fabrics i Högsjö.
Voith fabrics långsiktiga mål är att i den mån det går bli klimatneutrala.
– Vi har redan skurit ner vårt behov av olja och gas väldigt mycket, så det är mest el vi konsumerar. Vi ser över alla möjliga sätt att effektivisera.
Har ni ställt om verksamheten på något sätt?
– Nej, det har vi inte direkt gjort. Vi kör 24/7 och satsar hårt för att få upp vår produktion så mycket som går, säger Jan Haraldsson.