Ryttaren Gun Johansson gjorde den otrevliga upptäckten i skogen.
Gun Johansson var under onsdagen ute och red på sina vanliga promenad- och ridvägar i utkanten av Katrineholm. Hon upptäckte då något som inte hörde hemma i den gröna naturen bredvid skogsstigarna: fyra stora svarta sopsäckar. Hennes första tanke var att det, likt många andra gånger, var trädgårdsavfall som någon inte orkat ta med till soptippen och i stället slängt i naturen. De promenadvägar hon befann sig på ligger nämligen bredvid en vältrafikerad väg.
Gun Johansson började avlägsna sopsäckarna från platsen för att låta resten förmultna i sin egen takt. Utan handskar inleddes undanplockningen av plasten. Förvåningen blev stor när innehållet i påsarna visade sig vara en stor mängd slaktavfall.
– Det luktade inte mycket, vilket förmodligen berodde på att slaktdelarna inte var speciellt gamla. De hade inte börjat ruttna, säger Gun Johansson.
Efter upptäckten blev hon förbannad och ringde direkt till både polis och miljö- och hälsoskyddet. Två poliser och två tjänstemän kom till platsen. Polisen upprättade en anmälan, men kunde inte göra mycket mer då inga bevis fanns på platsen. Miljö- och hälsoskyddet trodde att förövarna slängt avfallet efter vägen då man inte får slänga slaktrester på vanliga soptippar.
– På en vanlig soptipp får man bara lämna grovavfall, sådant avfall som uppstår till vardags hemma. I den kategorin faller inte slaktavfall in. När det handlar om tamboskap, då ska slaktavfallet omhändertas av en godkänd mottagare, säger Eva Frykman, miljöchef på Katrineholms kommun.
När den sista säcken ska öppnas och Gun Johansson skalar bort lager på lager av olika plastpåsar, berättar hon mer om de tre andra påsarna.
– Säckarna var otroligt väl inslagna och hårt packade. Förövarna hade jobbat hårt för att dölja innehållet.
Efter att alla säckar öppnats fanns fyra stora högar av köttbitar och ben på platsen. Av kött- och benhögarna att döma, kan man anta att det slaktade djuret var mycket stort.
Den som dumpat slaktresterna har bland annat använt sig av återvinningspåsar från Sörmland vatten.
Ännu en intressant aspekt med slaktavfallet är att man vid paketeringen har använt sig av Sörmland vattens gröna avfallspåsar. Kanske tyder det på att de fyra säckarna kommer från närområdet. Gun Johanssons teori är att någon har styckat hemma och ville bli av med avfallet så snabbt som möjligt och därför dumpade slaktdelarna efter vägen.
– Det värsta är nedskräpningen och plasten i naturen. Djur kan skadas allvarligt, säger hon med skärpa i rösten.