"Jag har haft tre handläggare på tre år på Arbetsförmedlingen", säger Amanda Wängåker.
Amanda Wängåker är en helt vanlig 24-åring. Hon bor i lägenhet i stan, har två katter, umgås med kompisar, gillar kläder och hänger på sociala medier. Men när de flesta av hennes vänner går till jobbet väntar ytterligare en dag ensam i lägenheten för Amanda. Ett arbete är hennes stora dröm.
– Jag är social och vill framåt i livet. Det känns så värdelöst att bara sitta hemma hela tiden. Jag vill ju också längta efter fredag, säger hon.
Problemet för Amanda Wängåker är att hon behöver Arbetsförmedlingens hjälp. Hon är rullstolsburen, och behöver stöd för komma ut i arbetslivet.
2017 började hon söka jobb och skrev in sig på Arbetsförmedlingen.
Amanda Wängåker arbetstränade på Vårnäs ridskola i Vingåker, där hon skötte kafeteria och föreningens hemsida. Vid utvärderingen var Amanda Wängåker, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan överens om att hon skulle klara av att arbeta 25 procent till att börja med.
– Jag var så hoppfull och trodde att allt skulle lösa sig. Då kollade jag efter jobb varje dag.
I stället har handläggarna avlöst varandra, Amanda Wängåker har haft tre handläggare på tre år. Hon har inte träffat någon av sina handläggare mer än en gång.
– Jag har fått olika besked hela tiden om vad som gäller.
Men Amanda Wängåker gav inte upp. Hon hittade själv ett jobb där hon skulle sköta en webbshop, lägga upp och beskriva varor. Hon skulle ha möjlighet att arbeta hemifrån, och arbetsplatsen skulle inte behöva handikappanpassas. I januari i år tog hon återigen kontakt med Arbetsförmedlingen. Den här gången för att få hjälp att gå vidare med anställningen.
– Handläggaren skulle ringa upp. Ännu är det ingen som har ringt. Jag har försökt få kontakt med chefen på Arbetsförmedlingen i stället. Chefen har inte heller ringt tillbaka.
I takt med motgångarna har självförtroendet dalat, och känslan av utanförskap växt.
– Man känner sig inte behövd i samhället när man bara sitter hemma.
På gymnasiet läste Amanda Wängåker samhällsvetenskapliga programmet med inriktning mot media. Följde upp med beteendevetenskaplig grundkurs på universitetet, och började läsa journalistik på Södertörns högskola.
– Det blev för besvärligt att pendla dit. Det är bara snabbtågen som man får åka med när man sitter i rullstol, och de stannar inte i Flemingsberg. Jag var tvingad att åka in till Stockholms Central, för att sedan åka tillbaka med pendeltåget till Flemingsberg.
Så småningom vill Amanda Wängåker börja studera igen.
– Om man får jobba är det lättare att veta vad man vill bli.
Vad skulle du göra om du fick ett jobb?
– Göra mitt bästa och visa att jag kan. Och fira med mina vänner, säger hon.
Sam Farsani är sektionschef på Arbetsförmedlingen i Sörmland. "Det är beklagligt om Amanda inte fått den hjälp hon behöver."
Sam Farsani, sektionschef för Arbetsförmedlingen i Sörmland, kan inte kommentera enskilda ärenden.
– Har vi missat något så måste vi ta till oss det och rätta till det. Det är beklagligt om Amanda inte fått den hjälp hon behöver. Jag hoppas att hon ringer mig. Att hjälpa funktionsnedsatta med arbetsförmåga till jobb är ett av våra huvuduppdrag, säger han.
Att en arbetssökande kan möta flera olika handläggare beror enligt Sam Farsani på Arbetsförmedlingens organisation.
– Förut hade man en handläggare under lång tid. I dag får man handläggare utifrån den hjälp man behöver. Det kan betyda att man har flera olika handläggare samtidigt som hjälper till med olika saker. Vi har också omsättning på personal som gör att man kan behöva byta handläggare.