Joha Frondelius (KD) är inte nöjd med projektet.
Nuvarande rötkammare vid Rosenholms reningsverk byggdes på 50-talet och har nu nått sin tekniska livslängd. Därför har Sörmland vatten i flera år planerat för att bygga en ny rötkammare. Från början var planen att den skulle kosta 70 miljoner kronor, men förra hösten aviserades att slutnotan skulle landa på mer än det dubbla – 160 miljoner kronor.
Nu har vattenbolaget kommit fram till att pengarna fortfarande inte räcker. Det behövs 50 miljoner kronor till, alltså totalt 210 miljoner kronor för att genomföra projektet. På onsdagen togs ärendet upp på kommunstyrelsens möte, där det godkändes. Men det finns minst sagt kritik från oppositionen kring hanteringen.
– Vi hade inte fått någon information om anledningen till fördyringen. Trots det tyckte majoriteten att vi skulle ta ställning till förslaget. Då krävde jag att en representant från Sörmland vatten skulle förklara vad som har hänt, säger Joha Frondelius (KD), och fortsätter:
– Det här ärendet är inte bra skött, för så här gör man inte i kommunala bolag. Jag blev minst sagt bestört. Jag undrar hur det går till på Sörmland vatten och i deras bolagsstyrelse. Politikerna där har inte varit transparanta mot övriga politiker i kommunen. Ibland måste man syna korten oftare och se hur prissättningen går till.
Tony Karlsson (S) är vice ordförande i Katrineholm vatten och avfall AB, ett av tre bolag som äger Sörmland vatten. Han säger att den uppkomna situationen är "olycklig", men att materialpriserna är anledningen till utfallet.
Tony Karlsson (S) svarar på kritiken.
– 40 av 50 miljoner beror på ökade materialkostnader. Det är djupt olyckligt, men det är de priser vi har fått från underentreprenörerna. Allting på världsmarknaden har blivit ohyggligt mycket dyrare och min bedömning är att det inte hade kunnat gå att förutse. Prisökningen förra året berodde på att man gått fram med ett för lågt pris från början, utan att man hade alla fakta på bordet, säger han.
Kommunstyrelsens ordförande, Johan Söderberg (S), förstår kritiken mot hur fördyringen har kommunicerats.
– Ärendet kom väldigt sent till kommunstyrelsen. Jag håller med om att det inte var bra, säger han.
Nu ska frågan tas upp i kommunfullmäktige. Vinner ärendet laga kraft och allt går som det ska, är byggstarten planerad till januari 2022.