Riskerna i simhallen ökar för nyanlända

I Duveholmshallens bassäng vistas allt fler barn som inte kommit i kontakt med simning i sitt hemland. Det senaste halvåret har tillbuden ökat och personalen är oroade för hur de ska kunna upprätthålla säkerheten.

simkunnig 021 SJ 160126.jpg

simkunnig 021 SJ 160126.jpg

Foto:

Katrineholm2016-01-30 05:00

– Jag hade nyligen en incident när jag fick kasta mig i med kläderna på. Det var en tjej utan simkunskaper som stod på trappan i stora bassängen och tappade fotfästet, säger Thomas Niva, som arbetar i simhallen som badvakt och simlärare.

Det har blivit svårare att bedöma simkunskaperna när inte längre barnets ålder hör i hop med vattenvanan. Det kommer ungdomar som hoppar i vattnet utan tillräckliga kunskaper. En del föräldrar som inte kan simma släpper sina barn att leka fritt i badhuset. Personalen försöker hålla ett extra öga även om allt bad sker på egen risk.

– Många inser inte hur farligt det är, säger Henrik Duhan, simlärare och badvakt.

I Sverige har det funnits en lång tradition av att alla ska kunna simma senast i årskurs sex. Men simträningen börjar redan tidigare för alla barn i Sverige. Vilket har skapat ytterligare ett problem för simhallen. Det är svårt för instruktörerna att lära ut till barn som inte förstår så bra svenska.

– I avtalet med Bildningsförvaltningen står det att vi ska hålla med en kvinnlig och en manlig personal. Vid särskilda behov ska skolan hålla med resurser och vi har inte sett till någon tolk hittills, säger Britt Fredriksson, arbetsledare på Sportcentrum.

Risken är nu att språkproblemet blir ännu större framöver. Vid årsskiftet infördes en ny lagstiftning som gör att nyanlända barn bara gå två månader i förberedelseklass innan de hamnar i vanlig klass och ska delta i den obligatoriska simundervisningen. Tidigare fick de nyanlända barnen simträna under det år de undervisades på Interkulturella enheten.

– Tanken är att vi nu ska få in simträning under de här två månaderna. Det är lite oroväckande när det gäller statistiken på simkunnigheten hos nyanlända, säger Jan Berthelsen, tillförordnad enhetschef på IKE.

De planerar också för temadagar med baskunskap kring risker med vatten då de flesta inte har någon vattenvana alls.

På Sportcentrum finns flera idéer om hur man kan öka tryggheten och ett larmsystem och skyltar på flera språk har diskuterats. Britt Fredriksson vill nå ut med informationen om vilka regler som gäller i badhuset och vilka risker som finns.

– Jag vill göra en film som visar hur det fungerar i simhallen. Den skulle kunna visas i skolorna och på föräldramöten med tolk.

Simkunnigheten en viktig fråga

Bildningsförvaltningen har avtal med simhallen som omfattar alla barn kommunens grundskolor. Tidigare har simträningen börjat i årskurs två men nu pågår arbetet med att komma ikapp så att barnen får åka till simhallen redan i förskoleklass.

– Vi har en plan för att öka simkunnigheten, säger Jörgen Rüdeberg, verksamhetschef för bildningsförvaltningen.

Det är logistiskt omöjligt att "lägga till" två hela årskurser i simhallen och i stället har man skyndat på simundervisningen. Det har skapat fler eftersläntrare som måste ha ytterligare undervisning.

– Vi hoppas det ska vara ett övergående problem, säger Jörgen Rüdeberg.

Att simlärarna har svårt att kommunicera med nyanlända barn har Jörgen Rüdeberg inte fått någon kännedom om. Han förklarar att under tiden på Interkulturella enheten (IKE) fanns modersmålslärare som kunde hjälpa elever som hade svårt med språket. Nu när IKE har ersatts av mottagningsenheten Bryggan från första januari så organiserar man om formerna för undervisning i simning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om