Årsredovisningen 2022 inleds med orden "För tredje året i rad redovisar Katrineholms kommun ett ekonomiskt rekordresultat".
I inledningen sammanfattar kommunstyrelsens ordförande Johan Söderberg (S) och tillika förste vice ordförande Christer Sundqvist (M) året som gått och förklarar att plusresultatet främst beror på mer skatteintäkter än budgeterat och fortsatt stora statsbidrag.
För 2021 rörde det sig om 91 miljoner kronor, medan det för 2022 rör sig om ett överskott på drygt 99 miljoner kronor. Detta trots att det senaste året har varit osäkert på grund av inflation och Rysslands krig mot Ukraina.
– På ett sätt är det välkommet med ett stort överskott, det säkrar våra möjligheter att investera och hantera kostnader framåt. Vi hade budgeterat för ett överskott på 58 miljoner, så avvikelsen var 40 miljoner. Förklaringen är i stort sett densamma som de föregående åren, ekonomin har utvecklats bättre än vad de flesta bedömare har tagit fram, säger Johan Söderberg.
Tittar man på hela kommunkoncernen, alltså inte bara förvaltningarna utan även de kommunala bolagen, är resultatet lägre än vad det var året innan, men det rör sig fortfarande om ett högt plusresultat. 2022 drog man in 114,8 miljoner, jämfört med 132 miljoner året dessförinnan. Förklaringen är att KFAB lagt mer pengar på underhåll av bostäder och verksamhetslokaler.
Är det problematiskt med så stora överskott?
– Nej, men det är klart att man vill ha träffsäkerhet i den budget man lägger. Bättre att träffa rätt med skatteintäkter så man vet vad man har att röra sig med, säger Söderberg och påpekar att kommunen måste budgetera för ett överskott för att kunna säkra framtida kostnader.
Av samtliga nämnder var det två som gjorde ett minusresultat. Service- och tekniknämnden gick back med 871 000 kronor. Socialnämnden har fortsatt ett stort underskott, 19,3 miljoner, men det är en liten förbättring jämfört med 2021 års minusresultat på 19,9 miljoner. Pandemin och inflationen har haft stor påverkan på nämndernas ekonomi.
Det största överskottet hade vård- och omsorgsnämnden med 15,5 miljoner. Förklaringen är färre brukare med personlig assistans, bostadsanpassningar och senarelagd öppning av det särskilda boendet Strandgården. Även bildningsnämnden gick plus med 7,4 miljoner.
I december tog bildningsnämnden beslut om att stänga två förskolor, Regndroppen och Lasstorp, till höstterminen 2023. De senaste tre åren har antalet födda barn minskat, vilket gjort att flera förskoleavdelningar har stått tomma.
I januari 2023 kom beskedet att 50 förskoleanställda varslas. Inte långt senare meddelade service- och teknikförvaltningen att man kommer att behöva dra ned på flera tjänster. Trots inflationen såg man under 2022 ingen tydlig ökning av arbetslöshet eller lägre tillväxt av skatteunderlag, men kommunen brottas fortsatt med hög arbetslöshet. Kommande år spås bli tuffa då lågkonjunkturen riskerar att höja arbetslösheten ytterligare.
– Oron är att den effekten kan komma om inflationen biter sig fast. Så det är något vi kan få se framöver, säger Söderberg.
Precis som 2021 gick befolkningsutvecklingen under 2022 inte som tänkt. Den sista december hade kommunen 34 604 invånare, vilket var 160 personer färre jämfört med förgående år. Målet för 2022 var 35 500 invånare, vilket man alltså inte lyckades med. Fler personer valde att flytta från kommunen, än vad som flyttade in.