Många män väljer att spara ut sin mustasch under november för att uppmärksamma kampen mot prostatacancer. Men för Bo är den mer permanent än så: "Mustaschen är ordinarie", säger han.
– Det är lite lustigt, men min jobbigaste period var faktiskt innan det där. Jag hade förstorad prostata och problem med kisseriet stundtals. Så på ett sätt var det en befrielse, berättar han om diagnosen.
Bo Carlsson sitter vid köksbordet hemma i Forssjö. Han berättar öppenhjärtigt om tiden med prostataproblem och hur det var att få det omöjliga sjukdomsbeskedet. Det första tecknet på att något var riktigt fel kom när han simmade Vansbro-simmet. Men det skulle ta lite tid innan han fick reda på vad det berodde på.
– Man är i vattnet ganska länge och det var kallt i luften. På slutet kände jag att det var något lurigt. Jag var så kopiöst kissnödig men det kom inte en droppe.
Han fick direkt panik och gick till de utsända från vården. Där förstod de genast allvaret och kontaktade ambulans.
– De i ambulansen sa att om inte vi hade varit här med rätt utrustning hade du nog inte klarat det. Sen fick jag uppsöka urologen och de trodde att det var en engångshändelse.
Men Bo skulle komma att drabbas igen, och nästa gång var han på en cykelresa på Kanarieöarna. Efter det fick han lära sig att tömma urinblåsan själv med hjälp av engångskateter.
– Jag hade inte hört något om det och frågade om det här var något unikt för mig. "Nej, det är vanligt, men folk pratar inte om det", svarade de. Det är något med manligheten som gör att man inte pratar om sånt. Det är så inrotat. Men jag har insett att man inte är själv.
Efter det fick han lämna PSA-prov med jämna mellanrum varpå han fick brev om att det såg bra ut. Sen kom det plötsligt en kallelse till en läkare i Eskilstuna. Bo förstod direkt vad saken gällde.
– Jag ringde upp och frågade om det är cancer. "Det kan jag inte kommentera", fick jag höra. Då frågade jag om jag skulle ta med mig någon anhörig. "Ja, det är lika bra", svarade de.
I dag är det ungefär tre år sedan Bo Carlsson opererades för prostatacancer.
Hur gick tankarna när du fick det bekräftat?
– Herregud, nu är livet slut. Det tänker man ju. Men vi hade koll på utvecklingen hela tiden och det var operation rätt snart därefter, och den var ganska odramatisk. Sen fick jag höra att de hade tagit bort allt de kunde se och att det inte hade spridit sig.
Men ganska snart efteråt fick Bo nya problem.
– Jag låg och kollade på tv och fick så ont i magen! Jag åkte in till Eskilstuna och fick medicin. Sen så fort jag hade kommit hem var det dags igen och jag fick åka in på nytt. Sen har jag fått det förklarat hur operationen går till och jag tror att det var tarmvred. De blåser ju in luft.
Bo Carlsson vill att fler män tar chansen och kollar prostatan.
En annan möjlig bieffekt av operationen är potensproblem. Det fick Bo också erfara, men han är tacksam över att det finns medicinsk hjälp att få.
– Jag fick frågan av vården och fick känna efter hur det fungerade. Det gäller att prova sig fram, det är hjälpmedel som inte ger verkan direkt.
Han beklagar sig över att det ofta sitter långt inne för män att prata om potensproblem, vilket han tror gör att män drar sig för att kolla prostatan.
– Vi har ju fått för oss att det är något väldigt manligt med potens, och jag har själv varit väldigt återhållsam att prata om det förr. Men det kanske är något som kommer med åldern. Det finns mycket bra information från vården och RFSU.
Hur är livet nu?
– Jag känner mig lyckligt lottad över att det har gått så bra. Det kan ju gå fel med det ena och det andra, det har man ju hört.