Stockholm pride är en ideell organisation som i 16 år anordnat festivalen för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Varje år besöks festivalen av såväl privatpersoner som utställare, intresseorganisationer och politiska partier.
– Den bild som ges av medierna är den stora paraden. Det är den som folk i stugorna ser, med flaggor, motorcyklar, änglar och transor i en salig röra. Det är inte det som är huvuddelen av festivalen, säger artisten Micke Mårtensson, en katrineholmare som ska fira.
Han går dit för att det är roligt, och säger att det framför allt är en fest. Han vill också uppmärksamma hur viktig festivalen är och menar att man kan lära sig mycket.
– Hur situationen ser ut för HBTQ-människor i andra länder till exempel och vad vi kan göra för att hjälpa dem, säger han.
Själv är Micke Mårtensson stolt över att våga visa vem han är men menar att veckan är extra viktig för dem som inte vågar det. Människor från hela världen kommer för att fira Pride i Stockholm där man faktiskt får fira. Det finns många länder där man inte får det.
– Festivalen är ingen klubb för inbördes beundran. Oavsett vad man har för läggning eller tycker och tänker är alla välkomna. Mitt råd till dem som är osäkra på Pride är att besöka festivalen. Den är till för att fira och uppmärksamma alla människors lika värde, säger han.
I Sörmland är Eskilstuna den enda kommun som har representanter på Pridefestivalen.
– Det är väldigt viktiga frågor att ta ställning till, vi stöttar detta men i år har vi inte tänkt delta, säger Maria Martini, tillförordnad förvaltningschef på kommunen.
Micke Mårtensson råder kommunpolitikerna i Katrineholm att åka på studiebesök till festivalen för att se vad man kan göra för att uppmuntra HBTQ-personer i staden.
– Det vore kul att se politikerna från Katrineholm här också, säger han.