Linda Olofsson är butikschef på Ica Speceritjänst.
Hyllorna på ICA Speceritjänst är alltjämt fyllda med chokladkakor från Marabou. Förklaringen är en ansvarsfråga, anser butikschefen Linda Olofsson.
– Det är upp till kunderna själva att ta ett beslut, säger hon.
Istället för att själva bojkotta produkter från Mondelez, har butiken tagit till åtgärder för att hjälpa kunderna att navigera i livsmedelsdjungeln. I godishyllan hänger nu skyltar vid chokladbitarna från Marabou, som upplyser kunderna om att ägaren Mondelez svartlistats av ukrainska myndigheter.
Trots att varumärket Marabou förknippas med Sverige ägs de i själva verket av amerikanska Mondelez. Företaget har både försäljning av sina varor i Ryssland samt fabriker förlagda i landet. Detta var bakgrunden till det ukrainska beslutet om bojkott, som nu fått svenska företag som SJ, SAS och Svenska fotbollförbundet att klippa banden till Marabou.
Linda Olofsson tog beslutet om att behålla Marabou på butikshyllorna efter att ha följt händelseutvecklingen i media. Hon betonar att de Mondelez-produkter som finns i ICA:s sortiment inte tillverkas i ryska fabriker.
I flera mataffärer i Katrineholm går chokladkakorna från Marabou fortfarande att köpa som vanligt. Vilket ansvar har egentligen butikerna, och hur påverkas kunderna av chokladbojkotten?
På andra sidan stan ligger Willys, där Joakim Paulander är butikschef. Han berättar att han inte fått några indikationer från butikens kunder om att bojkotten är en viktig fråga för dem. I övrigt är han fåordig kring butikens beslut om chokladbitens vara eller icke vara, och hänvisar till Willys presskontakt.
– Jag har inte hört något från våra kunder, säger han.
Men det har Pia Andersson, butikschef på Pressbyrån. De senaste dagarna har hon fått allt fler frågor kring Marabou-bojkotten från kunder.
– Jag är kluven. Jag har pratat med Pressbyråns ledning, och fått bekräftat att inga av våra varor tillverkas i Ryssland, säger hon.
Därför kommer chokladkakorna från Mondelez att finnas kvar på Pressbyråns hyllor. Men Pia Andersson är trots allt inte säker på att det är en tillräcklig åtgärd, att inte ha rysktillverkade varor i sortiment.
– Jag tycker personligen att det känns störande. Sen tillhör jag ju en kedja och måste förhålla mig till vad ledningen säger, och nu gör vi likadant. Så idag känner jag mig trygg med det beslutet, men jag kanske ändrar uppfattning framöver, säger hon.
Vad tycker du – bör kunder bojkotta Mondelez-produkter?
Ibland är det svårt att ta välgrundade beslut som konsument, tycker Nanna Karlsson. Ska man bojkotta något, måste man vara säker på att de man bojkottar verkligen har gjort något som är fel – man kan inte gå på allt man hör.
– Det låter väl rimligt med bojkott, man får göra det man kan för att hjälpa till. Jag tycker att det är jättebra att butikerna sätter upp skyltar och informerar, men man måste veta att det verkligen stämmer så man inte bara går på något man har hört, säger Nanna Karlsson.
Shamil Rosén tror att sanktioner kan vara ett effektivt verktyg för att komma åt den ryska regimen – men då ska de vara riktade mot rätt företag och personer. "Chokladen har ingen egentlig koppling till politikerna", säger han.
– Det är väl trist för vanligt folk om chokladen skulle försvinna, men det finns andra företag som har starkare kopplingar till den ryska regimen. I de fallen är det bra med bojkott, säger Shamil Rosén och fortsätter:
– Jag kommer att fortsätta köpa choklad för det har ingen påverkan på politikerna, hade det varit en bank eller ett företag som tvättar pengar, då behövs det sanktioner.
Hanna Munther tvivlar på bojkottens egentliga effekter. "Man har nog inte så mycket makt som man tror som privatperson", säger hon.
– Det är lite både och, man är nog lite dåligt informerad. Man kanske inte köper lika ofta då. Men det skulle vara svårt att ge upp Daimen. Man vill ju inte stödja kriget, men man har nog inte så mycket makt som man tror som privatperson, säger Hanna Munther.