Det säger kommissarie Anne Asp i Nyköping om det statliga utredningsförslaget som nu är ute på remiss. Asp har länge arbetat mot hat- och demokratibrott, våldsbejakande extremism och våld i nära relation. Hon ingår i dag i Sörmlands och polisregionens kompetensnätverk för arbetet mot hedersvåld.
Nätverket är kopplat till Nationella kompetensteamet mot hedersförtryck. Till uppdraget hör att sprida kunskap och arbetsmetoder mot hedersförtryck till polisen och andra myndigheter.
I förra veckan larmade Katrineholms socialnämnd om en ökning av hedersvåld mot barn och unga. Anne Asp ser ingen tydlig trend åt det hållet nationellt, men tror att det finns ett växande mod att lyfta problematiken.
– Mörkertalet minskar i takt med att medvetenheten ökar och hedersförtrycket tas på största allvar. Utifrån min erfarenhet måste det goda arbetet någonstans få till resultat att fler vågar anmäla.
Ur ett polisiärt perspektiv är ett våldsbrott med hedersmotiv mer komplicerat att utreda än ett likartat brott med andra motiv. Hedern är kulturell, en del av ett parallellt samhällssystem som sätter familjen, släkten eller klanen framför individen.
– Man håller därför ihop, visar enad front och ger likartade förklaringar. Det kan vara mycket svårt att få någon att prata med polisen. Det handlar mycket om att i förhörssituationer försöka hitta minsta lilla stödbevisning. Även att säkra till exempel familjebilder där brottsoffret har avlägsnats eller kläder som klippts sönder.
Utredning av hedersförtryck och hedersbrott kräver hög medvetenhet. Kompetensteamet tar nu fram en handbok till stöd för bland annat polisen.
– Vi har också framfört att det bör finnas checklistor att arbeta efter. Patrullerna åker ju inte på hedersbrott dagligen. Det är viktigt att polis och socialtjänst vet vilka frågor som behöver ställas.
Skyndsam utredning är a och o, medan brottsoffret fortfarande vågar medverka. Hen befinner sig i en oerhört sårbar situation. Även konsekvensen av att bli utstött kan påverka offret at ta tillbaka sin historia. Asp har sett sådana exempel.
– I Norrköping hade vi ett fall med en tjej som i stort sett blivit skalperad. När hon berättade vad som hänt, var det en polis på plats som fyndigt nog spelade in hennes första, korta redogörelse. Sedan sa tjejen att hon hade gjort sig illa genom en olyckshändelse. Men i domstolen, då hon kände sig trygg med inspelningen, berättade hon åter vad som hade hänt. Förövarna fälldes.
Brottsoffrens utsatthet är ett av skälen till den statliga utredningen av förstärkt skydd mot hedersrelaterade brott. Inom hederskulturen är det gärningspersonen, inte offret, som får omgivningens stöd. Även när ångern slår till går hedern först.
2010 knivmördades 21-åriga Jian Subhi Aref i Katrineholm. Efter dådet gick hennes adoptivfar till polisen och berättade att han planlagt mordet då han inte accepterade Jians sätt att leva. Anne Asp kan inte dra sig till minnes något fall när gärningspersonen backat från sin hedersövertygelse.
– Att klarlägga hedersmotivet är viktigt dels för att kunna göra en riskbedömning av faran för brottsoffret, dels för att vi ska kunna jobba förebyggande.
Rättsväsendet behöver dock bli än tydligare med att lyfta fram hedersmotivet, tycker hon. Det visar den utsatta personen att den tas på allvar, men är också en viktig signal från samhället. Anne Asp drar en parallell till införandet av hatbrott som straffskärpande grund. Nu föreslår utredningen detsamma för hedersbrott.
– Det jag sett av förslaget är väldigt bra och något jag hoppas på.