På Wikipedia uppgavs felaktigt att Göran Dahlström dött den 22 juli i år.
Tidningen har skrivit om hur förre kommunstyrelseordföranden Göran Dahlström drabbats av att någon skrivit in ett påhittat dödsdatum för honom, i det nätbaserade uppslagsverket Wikipedia. Göran Dahlström, som pensionerade sig från sina förtroendeuppdrag i somras påstods ha dött den 22 juli.
När tidningen sökte på den IP-adress som gjort tillägget på Wikipedia, ledde spåren till en dator registrerad hos Duveholmsgymnasiet eller KTC.
Polisen har inlett en förundersökning om händelsen, med rubriceringen "förgripelse mot tjänsteman". Även om Göran Dahlström inte är tjänsteman längre, inbegriper brottsrubriceringen också den som "tidigare utövat myndighet".
– Det känns väl rimligt att man rubricerar det så, kopplat till hans tidigare uppdrag, säger Peter Göransson, kommissarie hos polisen i Katrineholm.
Poliskommissarie Peter Göransson berättar att polisen inlett förundersökning om det falska dödsdatumet.
Polisen kommer först att ta reda på vilken internetleverantör som varit aktuell, och se vilka spår som kan finnas i nättrafiken, säger Göransson.
Kommunen kommer inte att inleda någon egen efterforskning, säger kommunens digitaliseringschef Andreas Peterzén, men däremot vara polisen behjälplig om behovet uppstår. Han konstaterar att det man gör på nätet lämnar spår.
Digitaliseringschef Andreas Peterzén berättar hur kommunens spärrar för datatrafik fungerar.
– Spåren är inte lagrade i evighet, men tittar man tillbaka i närtid kan vi se vad varje enskild individ gjort på nätet. Det är inget vi gör på generell basis, men skulle det komma in ett ärende, till exempel från polisen, då kan vi ta fram informationen.
Gymnasieeleverna i Katrineholm får varsin bärbar dator, att använda i skolarbetet.
– Vi övervakar inte elevernas trafik på nätet. Men när vi lämnar ut datorerna är vi noga med att säga att det som är olagligt i samhället är olagligt i deras datorer. Vi gör stickprov i elevernas datorer, säger Jenny Perry Janerin, rektor vid Duveholmsgymnasiet.
Jenny Perry Janerin är rektor på Duveholmsgymnasiet, där eleverna har tillgång till bärbara datorer.
Om eleverna gjort något olagligt polisanmäler skolan. Om de betett sig olämpligt pratar skolan med den aktuella eleven.
– I kommunen som helhet har vi spärrar för till exempel porrsurfning. Vi har även mjukvara som ligger och spärrar. Om någon på något vis skulle behandla exempelvis barnpornografiska bilder, så skriker systemen jättehögt, säger Andreas Peterzén.
Men både han och Jenny Perry Janerin säger att det är ovanligt med incidenter.
– Jag har inga hundraprocentiga forskningsbelägg, men när ungdomarna hållit på med tokigheter har det oftast skett på deras privata enheter, säger Andreas Peterzén.