Katrineholms skolor har kommit en bra bit på vägen, men har fortfarande en lång väg kvar.
I bildningsnämndens delårsrapport framgår att vare sig eleverna i kommunens grund- eller gymnasieskola uppnår resultatmålen om fler godkända och fler med högre betyg.
Men till skillnad från tidigare förutsägelser och farhågor om förlorade pandemiårskullar tycks skolan trots möda ha klarat av övergången från plats till distansstudier långt över förväntan.
Skolresultaten har befunnit sig på en uppåtgående kurva de senaste åren som också hållit i sig över pandemin.
I Katrineholm har dessutom utgångseleverna i årskurs 9 – vilka prioriterats fysisk lektionstid i skolan framför andra årskullar i högstadiet – uppvisat rekordresultat. 80,9 procent av niorna gick efter sommarskola ut med gymnasiebehörighet, även om sistaårselevers betygsuppsving är en återkommande effekt.
Bildningsnämndens ordförande Ulrica Truedsson (S) ser till och med fördelar i vad distansundervisningen inneburit för vissa elevgrupper, vilket i förläggningen förhöjt betygssnittet.
Dels har studier på avstånd medfört möjligheten att få mer riktad uppmärksamhet och enskild tid med lärare än tidigare, dels att de som vanligtvis inte ens dyker upp på plats plötsligt står inom skolans räckhåll.
– Mycket handlar nog om att vi nått de som vi inte nått tidigare, hemmasittarna har vi fått med i högre utsträckning.
Istället är ett av problemen pojkars vacklande resultat.
Ifall delårsrapporten bara skulle ha baserats på flickors resultat hade målbilden gällande godkända resultat uppfyllts. Beträffande högre resultat så hittar 76 procent av flickorna ett eller flera A:n eller B:n i sitt betygskort, att jämför med 66 procent av pojkarna.
Ulrica Truedsson menar att problemet är allvarligt men inte något som står ut för Katrineholm. Mönstret är nationellt och många förklaringars försök tar fasta på skolans strukturella utformning enligt henne.
– Det kan vara så att vi har ett betygssystem som gynnar flickor framför pojkar. Hur vi mäter och jobbar gynnar flickorna på ett annat sätt med mer analyser, större uppgifter och inte lika mycket faktauppgifter.
Mycket har satsats på fler lovskoledagar, stödpedagoger och uppdelade undervisningsgrupper. Utbildningsnämnden har däremot inte riktat några särskilda insatser mot just pojkars betyg.
Ulrica Truedsson understryker att uppföljning pågår och hoppas på svar i november.