– Den omfattar bara tätorten Katrineholm och glömmer bort orter som till exempel Björkvik och Valla, säger Ewa Callhammar (FP).
Tanken med ljusplanen är att den ska visa vilka värden som är viktiga i ljussättningen av Katrineholms kommun, och den har tagits fram av samhällsbyggnadsförvaltningen tillsammans med ett företag som jobbat med ljussättning i bland annat Jönköping. Enligt dokumentet ska den ge en helhetsbild av vad man hoppas åstadkomma och uppnå med ljussättning i offentliga miljöer.
På onsdagen var alltså tanken att kommunstyrelsen skulle anta förslaget, men oppositionsrådet Ewa Callhammar hade en del invändningar.
– Det finns mycket som ser bra ut i planen, men man måste komma ihåg hela kommunen. Ljussättningen handlar om trygghet och då måste hela kommunen kunna känna sig trygg, säger hon.
Detta gjorde alltså att ljusplanen återremitterades. Kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) höll med om att den behövde ses över.
– Ja, den ska tydliggöras. Både kring vad som ska göras i centrum och på landsbygden, säger han.
Håkan Stenström är trädgårdsarkitekt på Katrineholms kommun och projektledare för ljusplanen. Enligt honom omfattar den hela kommunen. Vilket också är något han tycker framgår tydligt.
När ljusplanen tidigare varit ute på remiss har för det allra mesta fått väldigt god omdömen från bland annat KFAB, Polisen, Kollektivtrafikmyndigheten och Trafikverket. Tanken är att mer belysning ska göra kommunen säkrare. Några av stråken som nämnts som exempel är vägen till ungdomshuset Perrongen och vägen från Gatstuberg till Djulö värdshus.