Målet som än så länge har avgjorts till hans nackdel handlar om barn som blivit till genom insemination av donerad sperma.
Mannen hävdar att han aldrig gett sitt samtycke till att skaffa barnen. Hans ex-fru hävdar motsatsen.
Insemination var den närmaste möjlighet som stod henne till buds för att skaffa barn under de år som hon och mannen var ett par.
Han var nämligen, enligt ett läkarutlåtande, infertil.
Den första gången kvinnan blev gravid var efter en privat spermadonation. Den andra gången reste hon till en klinik utomlands för att bli inseminerad.
Mannen var mer eller mindre närvarande vid båda dessa tillfällen. Men han har under hela faderskapsprocessen uppgett att han var emot hela idén om att skaffa barn.
Att inseminationerna ändå kom till stånd berodde på att han inte ville neka partnern möjligheten att bli förälder, uppger han. Mannen beskriver sig själv som den svage i ett förhållande och äktenskap som stundtals var stormigt.
Han har aldrig velat ha barnen, uppger han, och förnekar därför det juridiska faderskapet. Inför inseminationerna ska han ha satt som villkor att kvinnan till myndigheterna skulle uppge barnens far som okänd.
Detta ska hon ha motsatt sig.
Efter skilsmässan blev faderskapet föremål för tvist i Nyköpings tingsrätt. Knäckfrågan för domstolen var huruvida det funnits samtycke till inseminationerna.
Enligt den paragraf i föräldrabalken som rätten tillämpade, räckte det med att kvinnan uppfattat ett samtycke från mannen. Paragrafen är numera upphävd, men applicerades i tvistemålet eftersom den gällde då barnen avlades.
Mamman uppgav för domstolen att ex-maken hade gett sitt bifall vid båda tillfällena. Om detta stod ord mot ord, men i tingsrättens ögon var kvinnans uppgifter mer tillförlitliga än mannens.
Faderskapet upphävdes därför inte. Mannen överklagade.
Efter att Svea hovrätt nekat honom tillstånd att pröva domen, vädjar han nu till Högsta domstolen att ta upp fallet.
"Jag hoppas av hela mitt hjärta att ni kan hjälpa mig få ett avslut på det här", skriver han i en inlaga till HD.