Håkan Brunosson målar på ett gammalt kylskåp.
I fredags skulle allt förberett byggmaterial, scen, kläder och allt det andra som krävs för att föreställningarna ska gå ihop in i Safiren. Revygänget har nu endast en vecka på sig att sätta upp allt, repa och förbereda sig för den första föreställningen – som är nu på fredag.
– Vi har tre dagar på oss att bygga sen vill de gärna komma in och öva. En soffa kan för stunden under repen vara en vagn bara för de vill öva på scenen, säger Håkan Brunosson som varit med i revyn, fast bakom scenen, i ungefär 28 år.
Gänget har enbart fyra kvällar, inklusive genrep, på sig att öva på scenen innan det är dags på allvar.
Första genomförandet gjordes under måndagen.
– Då kändes det verkligen som att det här blir skitbra. Innan vet man inte riktigt hur allt blir, då man kör var sketch för sig och dansarna är på ett ställe. Nu sätter vi ihop allt med tekniken. Det är coolt, säger Pontus Kinnander.
Pontus Kinnander har med sig sin son för att titta till scenbygget. På plats är även Cissie Brunosson, ordförande i den ideella föreningen.
– Det känns bra. Det är mycket som händer just nu. Det är intensiva dagar. Nu får man för första gången se hur det ska se ut, säger Pontus Kinnander.
– Det är först nu man inser att man inte kan få av sig scenkläderna innan man ska in på nästa, säger Cissie Brunosson och skrattar.
Hur tränar man på att klä sig snabbt?
– Man tränar bara. Eller så har man någon som kan slita av sig byxorna som är med och hjälper till, säger Cissie.
Hon fortsätter:
– Vi har Anna-Marie som är fantastisk. Hon syr och fixar kläder åt oss. Hon kan klädförrådet innan och utan. Hon kan säga: "ska du verkligen ha det där på dig? Det såg inte klokt ut". Hon är jättehärlig.
Håkan Brunosson har varit med och byggt upp alla scenmöbler. Det är allt från hyttdörrar till kök.
– Jag åkte till återbruket och hittade ett gammalt kylskåp, diskho och diskbänk som jag har målat upp och fixat ordning så det blir lite mer på riktigt, säger han.
Allt sitter på hjul och ska vara enkelt att dra in och ut mellan numren.
Men samtidigt som de stora förberedelserna pågår har den ideella föreningen ett stort dilemma. Genom åren har man samlat på sig en mängd rekvisita som man återanvänder – men man har ingenstans att förvara möblerna efter revyn.
– Man går från glädje till en lite nojig känsla. Var ska vi förvara allt? Vi har ingen lokal. Just nu hyr vi en container, men det är inte optimalt att ställa en soffa och annat tyg där, säger Håkan Brunosson.
Men först och främst ska nio föreställningar på fyra helger genomföras. Enligt Cissie Brunosson, som varit med sedan 1997, har det aldrig varit sådant här tryck på förköpsbiljetterna.
– Det är nästan helt slutsålt. Det är superroligt, säger Cissie.
– 300 personer på en kväll är helt perfekt. Då får man kontakt med alla och ingen sitter för långt bort. Nu är vi väldigt taggade och förväntansfulla. Vi längtar efter publiken, säger Pontus.
Temat för året, som tidningen redan skrivit om, är att man kommer vara på en Finlandsbåt.
Hur kommer man märka att vi är på kryssning?
– Dels i klädsel på alla entrévärdar och publiken kommer mötas av båtpersonal. Vi kommer också ha lite traditionella utrop på någon slags finlandssvenska, säger Cissie.
Det står även en sjukhussäng i kulisserna...
– Det kommer bli ett hysteriskt nummer, avslöjar hon.