Under hösten har orosanmälningarna om skolungdomar ökat nästan katastrofalt i Katrineholm. Det rör främst högstadieungdomar och både polis och socialtjänst vittnar om ökningen.
Linda Qvarnström är avdelningschef på socialförvaltningen och hon har siffror över ökningen.
I januari gjordes 181 orosanmälningar om barn, varav 61 stycken rörde unga mellan 13 och 17 år. I augusti gjordes 180 anmälningar, där 48 rörde unga mellan 13 och 17. Men i oktober gjordes 247 orosanmälningar, där 112 rörde ungdomar och i november var det 282 anmälningar varav 110 rörde unga mellan 13 och 17 år.
Ofta görs flera anmälningar runt en och samma ungdom, både från skola, polis och kanske andra som finns runt individen.
Främst är det skolan och polisen som orosanmäler. Vad man anmäler för varierar, men det kan handla om att man misstänker att de unga begår brott, även grövre brott som rån, oro för våld eller hot om våld eller misstankar om droganvändning. Men också annat kan göra att polisen eller skolan orosanmäler.
– Om vi har ungdomar som inte fungerar i skolan på grund av skolk, om man är ute och snattar, eller om man driver runt i skolan utan att vara på lektionerna, om man försvinner iväg och röker och kommer tillbaka, klart att det är oro för mig som områdespolis, säger Maria Ekengren vid polisen.
Varför är det så mycket oro runt ungdomarna just i höst?
– Man har ju storskola på Järven. I höstas hade vi 14 stycken årskurs sju som började där. Så var det förra hösten också, men förra året var ungdomarna hemma i olika omgångar, vid vissa tillfällen fanns det nästan inga elever på skolan, säger Maria Ekengren.
Linda Qvarnström berättar att det brukar bli lite stök när ungdomarna kommer tillbaka efter sommarlovet.
– Men tänker man på att vi nu har en pandemi, med mycket hemstudier tidigare och sedan kommer tillbaka till skolan, då kan man märka att ungdomarna mår sämre. Om det dessutom inte är bra hemma har nog inte pandemin hjälpt till.
Något måste göras, det är alla eniga om, säger Linda Qvarnström. Från kommundirektören fick socialförvaltningen tillsammans med bildningsförvaltningen uppdraget att agera, både akut och förebyggande. I veckan sa först socialnämnden och sedan kommunstyrelsen ja till att inrätta en ny tjänst i kommunen: "SSPF-samordnare".
– SSPF står för "skola, socialtjänst, polis, fritid". Vi har börjat titta på hur vi jobbar med högstadiet på Järvenskolan och vad vi behöver bli bättre på. Vi behöver bli bättre på systematisk samverkan mellan oss, polisen och skolan. Men även med andra runt ungdomen och föräldrarna så klart.
Samordnaren som ska anställas ska ha ansvar för det övergripande arbetet runt varje enskild ungdom, kalla till möten och föreslå åtgärdsplaner med olika individuella insatser.
– Det skulle kunna vara stöd i skolan, kontakt med ungdomsbehandlare, föräldrastöd, ungdomen kanske behöver något att göra utanför skoltid? Är det mycket skolfrånvaro kanske vi kan titta på om någon kan vara med i skolan, säger Linda Qvarnström.
Hela tanken med SSPF-samordnaren är att undvika orosanmälningarna, att ligga steget före.
– Ibland finns så pass mycket oro kring en ungdom att vi måste placera, men samtidigt vet vi att placering på institution sällan leder till förbättrade situationer. Snarare kan ungdomen ha utvecklat mer kriminella tankemönster och beteenden än före placeringen.