I slutet av 2022 rapporterade SVT om att Sverigedemokraterna tänker tillsätta en utredning om modersmålsundervisningen. De vill ta reda på om den hindrar barns integration eller kunskapsutveckling. Partiets förhoppning är att utbildningen helt ska slopas i framtiden.
– Vår inställning är ju att vi inte ska ha en skattefinansierad modersmålsundervisning, utan att den ska ersättas med svenskundervisning, sa Patrick Reslow (SD), ledamot i utbildningsutskottet, till SVT då.
I en debattartikel i Expressen skriver Reslow senare att den höga kostnaden inte är försvarbar och att det vetenskapliga stödet för utbildningens nytta är skakigt.
Marianne Jeppson är enhetschef för mottagningsenheten Bryggan, som ansvarar för kommunens modersmålsundervisning. Hon får inte ihop påståendet om att undervisning i modersmålet skulle ha en negativ inverkan på integrationen.
– Det förstår jag inte riktigt, jag skulle snarare säga att modersmålsundervisningen gynnar integrationen, säger hon.
Hon utvecklar sitt resonemang med:
– I modersmålsundervisningen ingår det att hela tiden jämföra och analysera skillnader och likheter med både svenska språket och samhället i stort. Man pratar om andra saker än bara språket, och där har vi en chans att, på ett neutralt sätt, berätta hur det ser ut i olika samhällen och varför. Att sätta saker i relation till varandra är en viktig del av undervisningen, så det är lite knepigt att man lyfter just det.
Hon menar att även forskningen på språkutvecklingen är tydlig.
– Forskningen har sagt i många år att ett bra utvecklat modersmål gynnar både individens identitet och stimulerar dess språkutveckling. Det är svårt att lära sig ett nytt språk om man inte har ett fungerande modersmål att relatera till.
Hon ställer sig också frågande till varför det bara är kostnaden för modersmålen som ifrågasätts.
– Vi undervisar ju andra språk i skolan också. Franska, spanska och engelska talas i många länder i världen, betyder det då att elever som kommer därifrån inte ska få läsa de ämnena i skolan?
Enligt lag är kommuner skyldiga att anordna undervisning om det finns minst fem elever i språket som vill läsa modersmål, under förutsättning att det finns en lämplig lärare.
– Det är närvaroplikt och det finns egna kurs- och ämnesplaner. Betyg sätts utifrån nationella kriterier på samma sätt som i övriga ämnen, säger Marianne Jeppson.
Detta läsår har strax under 600 elever i Katrineholms kommun modersmålsundervisning – ungefär 550 i grundskolan och 45 på gymnasiet. De är uppdelade i 92 undervisningsgrupper och får undervisning på 13 olika språk. Av de omkring 5 600 skolelever som är skrivna i kommunen är det alltså lite drygt 1 av 10 som har modersmålsundervisning idag.
Finns det en oro bland er som jobbar med det här?
– Ja, det är klart att det finns en oro bland lärare. Jag får också frågor från familjer om modersmålsundervisningen, de undrar om den kör igång som vanligt eller om den är nedlagd. Men vi får komma ihåg att det är en utredning och vi får vänta och se vad den säger. Det blir intressant att se vem som ska utreda och vad den kommer fram till.
Vad tror du skulle hända med modersmålsundervisningen om den slutade finansieras?
– Det kan jag inte svara på idag, det får vi ta då. Men det är inte alla familjer av de som läser modersmål som tillhör en ekonomiskt stark grupp.