Vissa byggnader vid hembygdsgården har ägts av föreningen, andra av kommunen. Nu blir ägarskapet mer renodlat.
Under flera år har Katrineholm-Stora Malms hembygdsförening och kommunen förhandlat om avtalsförhållandena för Hembygdsgården Stora Djulö.
Nu har parterna träffat en överenskommelse, uppdelad i två avtal.
Det ena innebär att byggnaderna som föreningen ägt sedan 1950-talet säljs till kommunen för en symbolisk krona. Affären gäller Wermbolsstugan, Sandbäcksstugan, Paviljongen, Loftboden och Friggeboden.
– Det finns ett värde i byggnaderna, men det är inte direkt monetärt. De ska ju stå kvar där de står och vi fortsätter att nyttja dem, säger föreningens ordförande Martin Edgélius.
På grund av sitt kommunpolitiska uppdrag har han inte deltagit i förhandlingarna. De har skötts av Ulf Wedberg och Keit Brunberg. Styrelsen är mycket nöjd med uppgörelsen.
Fram till i dag har föreningen ägt vissa byggnader på området, kommunen andra. Marken är kommunal sedan den köptes 1932, men har nyttjats av hembygdsföreningen i många år. Det senaste nyttjanderättsavtalet skrevs 1990, och har sedan dess kompletterats flera gånger.
Det blandade ägandet och driften har upplevts som onödigt krångligt. Kommunens intressen i fastigheten har legat på flera olika parter: samhällsbyggnadsförvaltingen, mark- och exploateringschefen, service- och teknikförvaltningen, KFAB.
Ibland har det varit rena snurren, enligt Edgélius.
Martin Edgélius är ordförande i Katrineholm-Stora Malms hembygdsförening.
Utöver köpeavtalet, har parterna träffat ett nytt nyttjanderättsavtal.
– Nu blir det en renodling: kommunen äger alla husen och svarar för skötseln, vi nyttjar dem och står för driften. Det blir tydligare hur ansvarsfrågan ska hanteras, samtidigt som vi får en enda kontaktväg in i kommunen, säger Edgélius.
Denna väg ska leda till samhällsbyggnadsförvaltningen, säger dess chef Stefan Jansson. Även han välkomnar att kommunen tar ett samlat grepp över hembygdsgården, som är av historisk vikt och viktig att bevara.
Ett av husen som kommunen köper är Wermbolsstugan, flyttad till området på 1950-talet.
– Vi är inte i mål ännu, men håller på att se över hela vår organisation för hantering av både bebyggd och obebyggd kommunal mark. Vi försöker samla det i en helhet, säger Jansson.
Edgélius hoppas att avtalen med kommunen ska avspeglas i fler besökare på hembygdsgården.
– Sedan något år tillbaka har kommunen en besöksstrategi, och det finns ett uppdrag till Plus Katrineholm att jobba med Katrineholm som besöksmål. Jag hoppas att det här innebär att man ytterligare satsar på Djulö.
Ur kommunens perspektiv upplevs det som positivt att ta ett större och mer samlat grepp på Djulöområdet.