Så ser katrineholmarnas sopslarvande ut

Den som slarvar med sopsorteringen kan åka på att betala felsorteringsavgift. Omkring 40 sådana utfärdades av Sörmland vatten i fjol. Men de flesta är duktiga, säger Sörmland vatten.

Bilden till vänster visar hur det kan se ut när det slarvats med sorteringen. Det ligger förpackningar och damm eller aska bland påsarna. Till höger ett sopberg från plockanalysen, med förpackningar i de gröna påsarna.

Bilden till vänster visar hur det kan se ut när det slarvats med sorteringen. Det ligger förpackningar och damm eller aska bland påsarna. Till höger ett sopberg från plockanalysen, med förpackningar i de gröna påsarna.

Foto: Sörmland vatten

Katrineholm2024-02-22 20:58

Under fjolåret fick 19 katrineholmare bakläxa på sin sopsortering och fick betala felsorteringsavgift på 400 kronor. I Vingåker debiterades elva invånare och i Flen åtta, för att ha slängt avfall fel. 

– Det är inte ett stort problem i våra kommuner, men det förekommer, säger Helen Sylvefjord, verksamhetschef för kommunikation och kundservice på Sörmland vatten. 

De vanligaste sopsorteringsfelen är fyra. Det handlar om lös aska eller löst damm i soptunnan, eller om förpackningar som är slängda i gröna påsen. Den gröna påsen är tänkt enbart för matavfall, men påsen är tunn och det är lätt att se om någon lagt förpackningar i den. Ett annat vanligt fel är löst trädgårdsavfall i sopkärlet, samt lösa föremål, som exempelvis mindre elektriska apparater, bland de vanliga hushållssoporna. 

– Det ska inte vara lösa material som dammar i kärlen och inte heller jord. Ska man ändå slänga det i kärlet ska det vara förpackat. 

Anledningen till att man vill slippa damm, aska och jord är dels arbetsmiljön för dem som hanterar avfallet efter hämtningen, men också för att avfallet läses av optiskt. 

– Man lägger alla påsar på ett band och de gröna påsarna sorteras ut med hjälp av optik. Ligger det damm och jord bland soporna förstör det den optiska processen. 

Chaufförerna som hämtar avfallet ska inte leta igenom soporna, på jakt efter sorteringssynder. 

– Nej, det är bara om de ser något. De tittar överskådligt i kärlen när de lyfter locket och lyfter upp kärlen. Vi är rädda om deras arbetsmiljö också, säger Helen Sylvefjord. 

Invånarna i Sörmland vattens tre kommuner, Katrineholm, Flen och Vingåker, är generellt bra på att sortera soporna. 

– Vi gör plockanalyser vartannat år. Syftet med det är att se hur bra invånarna är på att sortera och se om vi kanske behöver öka kommunikationen. Det man sorterar fel mest är förpackningar, mest plast och papper. När det gäller farligt avfall, som batterier, glödlampor, målarfärg, där är folk fantastiskt duktiga. Det är bara enstaka saker som kommer fel. 

Helen Sylvefjord tror att det kommer att bli ännu bättre när sorteringen hemmavid träder i kraft 2027. 

– Då blir det lättare att sortera rätt. Kommunerna som har infört det ser att de får renare avfall. Med renare avfall minskar våra kostnader i nästa led och det blir bättre för både miljön, resurserna och ekonomin. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!