Brandmän och hemvärn under en gemensam insats i södra Sverige.
– Man har ju insett, att kriget i Ukraina satt enorm press på räddningstjänsten där. I varje tv-inslag, på varje bild, ser man brandmän som är ute och röjer och släcker bränder. Vår uppgift har alltid varit att gå in och söka efter människor i rasmassor, släcka bränder, hitta OXA, "oexploderad ammunition". Men vi räcker inte till, säger Marcus Asplund, chef för det förebyggande arbetet i VSR, Västra Sörmlands räddningstjänst.
Den här veckan kommer regeringen ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i uppdrag att förbereda för aktivering av "civilplikten inom kommunal räddningstjänst". Senast den 1 mars ska myndigheten återrapportera till regeringen.
Tanken är att identifiera personer som kan räddningstjänstarbete, som ska kunna krigsplaceras med civilplikt. I det första skedet handlar det om cirka 3 000 personer, som MSB bedömer har kompetensen.
Mattias Gårdholt är räddningschef hos Västra Sörmlands räddningstjänst och han välkomnar förslaget:
– Något måste göras. Om vi skulle hamna i höjd beredskap har vi jättebehov av flera brandmän. Vi tycker att förslaget är jättebra.
Det finns flera "plikter" för människor i Sverige. Totalförsvarsplikten gäller alla mellan 16 och 70 år och innebär skyldighet att delta i verksamheter som krävs för att förbereda Sverige för krig. Allmän tjänsteplikt är en annan plikt, som betyder att man arbetar inom verksamheter som måste fungera även om landet är i krig. Civilplikten har funnits tidigare, men har vilat sedan 2010. Den betyder konkret att man kan få rycka in till viktiga verksamheter, som räddningstjänst och sjukvård, vid höjd beredskap och krig. I våras uppmanade MSB den dåvarande regeringen att se över återinförande av civilplikt för att samhället ska kunna fungera även i kris och i krig.
Åren 1995-2008 gjorde 17 000 personer civilplikt istället för värnplikt, men av dem är bara 40 fortfarande krigsplacerade, uppger Ekot. Alltså måste många nya civilpliktiga hittas eller utbildas.
Västra Sörmlands räddningstjänst har sedan 2015 arbetat med "cip", "civila insatspersoner", som utbildas årligen. Inom VSR finns ett hundratal "cipar". Kanske kan några av dem bli civilpliktiga, funderar Mattias Gårdholt.
– De som är utbildade skulle kunna ha vanliga jobb, men de får kanske avbryta det jobbet om vi hamnar i en krigssituation.