Jesper Ek är lärare i engelska och tyska på Järvenskolan. Men arbetet består av mer än undervisning.
Han och ämneskollegerna ska också köpa in de läromedel som de och eleverna behöver. Utbudet är en djungel.
– Det finns mängder av analoga och digitala läromedel. Alla har sina fördelar. Det är en grannlaga uppgift att välja.
Till inköpen har rektor avsatt en pott ur budget till varje ämnesområde. Potternas storlek skiljer sig åt både inom en skola och mellan skolor. Fördelningen ska utgå från vad undervisningsuppdraget kräver.
– Tyvärr har kostnaderna blivit det primära. I stället för att i första hand välja utifrån kvalitet, upplägg och struktur, slutar det alltid med att vi diskuterar vad läromedlet kostar.
Ek plockar fram traven med böcker som hans språkelever arbetar med. Sedan loggar han in på laptopen. De digitala läromedlen har blivit allt viktigare. Det finns en uppsjö licenser i kommunens skolor.
För att inte tala om alla gratisappar som florerar, säger Jörgen Rüdeberg, biträdande chef på bildningsförvaltningen.
– Appträsket, har vi döpt det till. Många lärare laddar ner sådant som verkar bra. Men ibland är det reklam i apparna, vilket förklarar varför de är gratis. Man måste också se upp ur ett GDPR-perspektiv.
Nedladdandet har gått så långt att förvaltningen tvingats agera.
– Innan sådana appar installeras, ska de nu först granskas av oss. Det är möjligt att appen är bra, men den kan samtidigt vara jämförbar med något som redan köpts in.
Både Ek och Rüdeberg framhåller fördelarna med digitala läromedel. Men att dessa skulle vara billigare har Ek svårt att tro.
– Förlagen är inte dummare än att de säljer läromedel med ettårslicenser. Det blir billigare här och nu, men knappast ur ett längre perspektiv.
Han skulle gärna se en gemensam läromedelsplattform för kommunens skolor.
– Ett centralt läromedel med samma grundtänk känner både elever och lärare igen från läsår till läsår.
En sådan diskussion förs nu på förvaltningen. En kommunlicens för digitala läromedel från lågstadium till gymnasium, skulle röja upp i djungeln och få ner kostnaden, menar Rüdeberg.
– Men något sådant är absolut inte bestämt, påpekar han.
Bollen ligger nu hos rektorerna.
– En kommunlicens förutsätter en tät dialog med rektorer och lärare om vad som är bäst. Kanske anses vikten av valfrihet väga tyngre än det ekonomiska incitamentet.