Fimpar finns det gott om, både vid Djulöbadet och på många andra platser.
En tisdag i början av maj befinner sig personal från kommunens parkenhet vid Djulöbadet för att plocka skräp. Det gör de ofta, under högsäsong varje dag, men just den här dagen ska skräpet räknas.
Varje år registrerar kommunen exakt hur mycket skräp som finns på vissa utvalda platser en viss dag. Marie Karlsson är en av dem som går runt med griptång och sopsäck.
– Det brukar vara mer skräp här, men det har varit en kall vår så det har inte varit så många här, konstaterar hon och arbetsledaren Anneli Andersson.
Marie Karlsson vet precis var det brukar ligga mest skräp: vid grillplatsen. Mycket riktigt så plockar hon ansenliga mängder fimpar, chips- och brödpåsar, glasspapper och korvpaket.
Nu har resultatet av skräpplockningen i maj kommit. Precis som förra året var Djulöbadet allra skräpigast per kvadratmeter av de undersökta platserna, men inte lika överlägset som i fjol.
På andra platser har skräpet ökat betydligt. På Strömplan mitt i centrum och vid Kupolen/Järvenskolan har antalet skräp fördubblats. Allra störst ökning syns vid Duveholmsgymnasiet, där skräpet ökat med 1 980 procent jämfört med förra året. Det finns en naturlig förklaring, menar Linda Aldebert, miljöstrateg i Katrineholm.
– Förra året i maj var det ingen verksamhet där, på grund av corona.
I år hittades däremot sammanlagt 500 skräp här, varav 453 fimpar.
– Att det ligger så mycket fimpar vid en skola är beklagligt. Min tolkning är att det är eleverna som slängt dem, säger Linda Aldebert.
Fimpar täcker marken på många platser i Katrineholm.
Det är inte bara på Duveholmsgymnasiet som det samlats in gott om fimpar under skräpräkningen. Vid Strömplan har fimparna blivit 150 procent fler. Linda Aldebert tror att ökningen faktiskt beror på det rökförbud på allmänna platser som trädde i kraft 2019. Eftersom man inte längre får röka, har kommunen plockat bort askkopparna. Både i centrum och vid skolor.
– Då slängs fimparna på marken i stället, konstaterar Aldebert.
Mijöstrategen Linda Aldebert konstaterar att kommunen fortfarande har utmaningar med nedskräpningen.
Kommunen har tagit till en rad metoder mot nedskräpningen. Förra året syntes uppmanande klistermärken på brunnslocken i centrum, vid Djulö har man skrivit "tack för att du inte skräpar ner" på asfalten och i soptunnelocken finns dekaler.
– Det handlar om "nudging", positiv förstärkning. Vi har också haft adventsstädning med idrottsföreningar och skräpplockardagar. Vi skulle gärna göra annat med de kommunala pengarna än att plocka skräp, det tar mycket resurser, säger Linda Aldebert.