En kvinna i 70-årsåldern avled i januari 2019 efter en allvarlig olycka på riksväg 55/56 vid Strångsjö.
Tidigare i vintras fick Trafikverket kritik för bristande halkbekämpning, främst på riksväg 55/56 mellan Katrineholm och Ändebol. Då var det politikern Ewa Callhammar (L) som var mycket kritisk. Nu höjs röster från fler håll. En av dem är Leif Fredriksson, brandman vid Västra Sörmlands räddningstjänst. Den här vintern har han fått åka på många olyckor, som han menar berott på dålig halkbekämpning.
En av platserna han lyfter fram är sträckan mellan Strångsjö och Ändebol. Han anser dock att det tar för lång tid innan halkbekämpningen kommer i gång även på andra vägar, framför allt på morgnarna när folk ska till jobbet.
– Det känns som att beredskapen är seg. Halkbekämpningen ska vara utförd innan rusningstrafiken börjar klockan 6, men ofta möter jag saltbilarna klockan 7 på väg till jobbet. När det gäller sträckan mellan Katrineholm och Norrköping, är det som att komma till en annan värld om man åker från Norrköping och kommer till Ändebol, där en annan underentreprenör tar över, säger Leif Fredriksson.
Mitträcket ställer också till problem vid olyckor. Ibland hamnar räddningstjänsten i köerna och får gå till fots sista biten.
– Förut kunde vi åka via Fäboda och över bron, men nu är bron stängd. Vi har ett utbyte med räddningstjänsten i Norrköping, men är det dessutom stopp samtidigt i riktning mot Katrineholm, ja då har vi ett låst läge. Ofta får vi springa en kilometer för att komma fram till olycksplatsen, säger Leif Fredriksson.
Han tycker att det är märkligt att Trafikverket vill bygga säkra vägar, samtidigt som underhållet inte fungerar.
– Vi ska förebygga olyckor och myndigheten pratar om nollvisionen att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Att man då drar ned på det som är förebyggande förstår jag inte. Det hjälper inte att sätta upp mitträcke om Trafikverket inte klarar av att sköta underhållet. Vi har också väldigt mycket tung trafik som väljer att köra 56:an till Gävle, i stället för att fastna i köer i Stockholm, säger Leif Fredriksson.
Ytterligare en person som är kritisk är Kent Svärdh, som driver Svärdh åkeri i Katrineholm. Han anser att saltlaken bidrar till att det blir halare, jämfört med om enbart torrsalt använts vid halkbekämpningen.
– Det har aldrig varit sämre än den här vintern. Nu häller de på vatten, som finns i laken, så att det blir ännu halare. Torrsalt är det enda som biter. Som vanligt är det väl pengar och miljö som styr hur det ser ut på våra vägar, säger Kent Svärdh.
Han var själv inblandad i den tragiska dödsolyckan på riksväg 55/56 vid Strångsjö i januari 2019.
På grund av extrem halka var det då stopp i trafiken längre fram, vilket tvingade Kent Svärdh att stanna sin lastbil. Bakom honom stannade i sin tur en personbil med två personer. Då körde en tankbil in i personbilen, varpå den klämdes fast mellan lastbilen och tankbilen. Passageraren i personbilen, en kvinna, avled av sina skador, medan föraren, en man, skadades allvarligt. Chauffören av tankbilen åtalades för såväl vållande till annans död som vållande till kroppsskada, men friades av tingsrätten i november 2020.
– En mycket tragisk olycka som inte hade hänt om väghållaren gjort rätt. Jag tycker att det är väghållaren som ska hållas ansvarig vid sådana här olyckor. Vi kunde ha åkt skridskor på vägen den gången, samtidigt blir halkbekämpningen bara sämre och sämre för varje år som går. Vid flera tillfällen den senaste tiden har vi inte ens startat våra transporter från gården på grund av halkan, säger Kent Svärdh.
Riksväg 55/56 mellan Strångsjö och Ändebol har av bärgare pekats ut som en av länets farligaste och mest olycksdrabbade. Nu får Trafikverket mer kritik efter den här vinterns olyckor. Bilden är tagen i samband med dödsolyckan i januari 2019.
Robin Johansson är projektledare för vägunderhåll på Trafikverket och ansvarar för riksväg 55/56 mellan Katrineholm och Ändebol. Han uppger att vägen har klass tre, vilket innebär att åtminstone hjulspåren ska vara fria från snö och is fyra timmar efter avslutat snöfall.
– Vi förhåller oss till kraven som finns i kontraktet med entreprenören. De olika vägklasserna baserar sig på årsdygnstrafik, alltså det genomsnittliga trafikflödet per dygn under ett år, säger Robin Johansson.
Är du nöjd med hur det har fungerat den här vintern?
– Det är en fråga jag har med entreprenören, så det vill jag inte uttala mig om. Vi har haft lite uppföljningar och diskuterat vad vi kan göra bättre. Det har varit en svår vinter eftersom vi haft väldigt växlande temperaturer, säger Robin Johansson.