Enkäten skickades ut till 9 000 katrineholmare och 2 000 företagare.
Sedan den 1 juli i år har kommunerna fått större ansvar för brottsförebyggande arbete.
– Det kommunerna ska göra är att samordna, kartlägga och bygga lägesbilder, samt utifrån detta sätta in insatser. Vi gör vad lagen kräver, men vi har gjort det systematiskt längre tid, än vad lagen funnits, berättar kommunens säkerhetschef Tobias Plantin
Några metoder i brottsförebyggandet har använts flera år, som EST, men andra är nya, som den enkät som i höst har skickats ut.
Enkäten, med syfte att mäta tryggheten, har skickats ut till 9 000 slumpvis utvalda kommuninvånare, men kommunen som avsändare. Enkäten, liknande den som polisen skickade ut tidigare, har skickats ut via sms där man svarar digitalt. Dessutom har, för första gången, 2 000 företagare i kommunen fått enkäten, för att svara på frågor om otrygghet och brottslighet riktat mot företaget.
Enkäterna är precis avslutade och kommer att sammanställas de närmaste veckorna. I enkäterna finns det möjlighet att på en karta pricka in i vilket eller vilka områden man känner sig otrygg.
– Det är klart att jag hoppas att invånarna känner sig trygga. Men om de känner sig otrygga hoppas jag att de kommer att ha pekat ut otrygga platser på kartan i enkäten, säger Tobias Plantin.
Den informationen kan sedan jämföras med exempelvis anmälda brott på de utpekade platserna, eller jämföras mot demografi. Bor det många arbetslösa i området? Hur ser åldersfördelningen i området ut?
– Det kan sedan ligga till grund för all planering, stadsplanering, översiktsplanen på lång sikt, men också för åtgärder på kort sikt.
När något problem uppstår, som behöver åtgärdas på kort sikt, används metoden EST. Det står för "effektiv samordning för trygghet". Metoden togs fram av Örebro universitet och dåvarande ordföranden i Katrineholms brottsförebyggande råd, Ulrika Truedsson (S), fick upp ögonen för den.
Mörka platser - otrygga platser? Parker, Lövatunneln, delar av Norr, har i tidigare trygghetsmätningar utförda av polisen pekats ut som platser där många känner sig otrygga.
Många olika verksamheter rapporterar till kommunen, som sammanställer och analyserar rapporterna. I samverkan med exempelvis polis, nattvandrare, trygghetsvärdar eller hyresvärdar sätts sedan åtgärder in.
– Man kanske hittar Tramadolförpackningar på någon plats, det är kanske skadegörelse, ungdomar som springer på tak, kanske stenkastning. Vi tittar närmare på det och kallar sedan samman folk. Vad har hänt? Vad är orsaken? Vilka drabbas? Vilka skapar problemen? Vi kanske kommer fram till att problemet är öppen droghantering. Sedan väljer vi ut åtgärder, där det gäller att satsa på det vi vet gör nytta, säger Plantin.
Kameror kanske inte alltid är bäst. Istället kanske hyresvärden behöver sätta upp mer belysning, eller behöver polisen göra knarksök en gång i veckan? Sist mäts om åtgärden gett effekt.
Multisportarenan vid Järvenskolan blev lite av ett tillhåll i somras. Men med fritidsgårdsverksamhet, kameror och polis på plats blev det snabbt lugnare.
Och effekterna är tydliga, säger Plantin. Han berättar om multisportarenan nära Järvenskolan, som i somras blev lite av ett tillhåll för ungdomar som störde med skadegörelse och droghantering.
– De tog över platsen. Där hade vi redan kameror, men vi flyttade bänkarna så att de stod i fokus för kamerorna. Perrongen flyttade fritidsverksamhet dit upp, polisen var där. Det fick supereffekt.
Ännu ett led i det nya brottsförebyggande arbetet är en stor konferens, som hålls i Katrineholm i nästa vecka. Experter från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, kommer för att tala om socialt arbete, polisen ska tala om "Människan bakom uniformen", organisationer som Rädda barnen och CAN deltar.