Klasskompisarna Munira Yassim Mahi och Amiira Ahmed vill ha mer politikundervisning i skolan. "Vi har pratat om det, men inte tillräckligt mycket", säger Munira.
Den 11 september gick Sverige till val, men redan några dagar innan genomfördes skolvalet där elever i årskurs 7-9 samt på gymnasiet deltog. I Katrineholm var fyra skolor med, Järvenskolan, Järvenskolan city, Lindengymnasiet och gymnasiesärskolan och totalt röstade 1 439 elever.
De preliminära siffrorna visar att de två största partierna är Moderaterna och Sverigedemokraterna som fick 27,88 procent av rösterna respektive 21,35. På tredjeplats kom Socialdemokraterna på 18,15 procent, följt av Kristdemokraterna som fick 12,81.
Resultatet från skolvalet i Katrineholm speglar utgången i riksdagsvalet ganska bra. Eleverna ville, precis som det svenska folket, se ett maktskifte och få en högerregering. Men en stor skillnad är att Socialdemokraterna, som fortsatt är det största riksdagspartiet, blev omsprungna av både M och SD i skolvalet.
Tittar man på valresultatet för varje skola ser det dock lite annorlunda ut. På Järvenskolan city och gymnasiesärskolan är det Socialdemokraterna som får flest röster medan M och SD hamnar på andra- och tredjeplats. Omvänt är det på Järvenskolan och Lindengymnasiet. Där är Moderaterna störst följt av Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna.
Flera av de elever på Järvenskolan som tidningen pratat med trodde att högersidan skulle vinna. Niondeklassarna Ellie Klevbrant och Fanny Sjökvist var sjuka när skolvalet genomfördes och kunde därför inte rösta. På frågan vilket parti de trodde skulle vinna svarade de:
– Jag trodde att SD skulle bli störst, säger Fanny Sjökvist.
– Jag trodde Sverigedemokraterna eller Socialdemokraterna. Det känns som att de är mest populära, säger Ellie Klevbrant.
Alma Yltin, Fanny Sjökvist och Ellie Klevbrant går alla i årskurs nio på Järvenskolan. De var sjuka och kunde därför inte rösta i skolvalet men de är inte förvånade över att högerpartierna vann.
Åttondeklassarna Erion Kamisi och Irma Allvee berättar att de besökte valstugorna innan skolvalet för att ställa frågor till partierna. "Jag ställde frågor om vad de tycker om att Sverige ska gå med i Nato och om migration", säger Erion.
Sedan terminstarten har en stor del av SO-lektionerna handlat om svensk politik, berättar läraren Susanna Silow.
– Vi hade ganska kort tid på oss, en månad. I vanliga fall börjar man läsa om de olika ideologierna innan man går in på varje enskilt parti. Nu fick vi gasa på lite för att de skulle hinna lära sig om partierna innan skolvalet.
Även för niondeklassarna Talan Trevor och Seham Mohamed var valresultatet väntat. Men Seham tycker att skolvalet enbart borde rikta sig till gymnasielever och inte högstadiet.
– Jag tycker inte att skolval borde finnas på högstadiet. Många är inte så insatta. Jag tror att man är mer insatt när man är äldre och går på gymnasiet.
Seham Mohamed och Talan Trevor går i nian på Järvenskolan och de är inte förvånade över mängden röster som högerpartierna M, SD och KD fick i skolvalet. De tror att det kan bero på att många unga känner igen partiledarna Jimmie Åkesson och Ebba Busch.