Det äldsta beviset för Katrineholms gårds existens är ett pergamentbrev från år 1383. Brevet som förvaras i Riksarkivet vittnar om att gården på den tiden endast var ett oansenligt torp, som ägdes av biskop Thord i Strängnäs.
I brevet benämns torpet/gården Fuglenäs, som senare, i mitten av 1600-talet skulle bli Fulbonäs. Det finns flera olika åsikter om vad de gamla namnen står för. Ett av de mer trovärdiga är att udden som gick ut i sjön Näsnaren fungerade som rastplats för flyttfåglar, på deras färder mot vinter- respektive sommarvisten. En annan mer fantasifull förklaring är att namnet skulle betyda ”Fågelöbornas näs” det vill säga att det skulle vara de boende vid gården Fågelö i Stora Malm, som hade båtplatser för fiske i Näsnaren.
Hur fick då gården sitt nuvarande namn? Under mitten av 1600-talet ägdes gården av assessor Jacob von der Linde, som 1665 gjorde gården till en sätesgård. Det var vanligt att gårdar som på så sätt upphöjdes i rang fick andra, mer ståndsmässiga namn. Dessa namn slutade ofta på ”holm” som hade betydelsen av herrgård. Då både Jacob von der Lindes hustru och dotter bar namnet Catharina, var det naturligt att det nya namnet blev Cathrineholm. Vissa hävdar att det var hustrun han ville hedra, andra att det var dottern. Författaren av denna text väljer den sansade medelvägen och gissar att gårdsnamnet var tillägnat dem båda.
År 1767 blev ryttmästare David Hildebrand på Eriksbergs fideikommiss ny ägare till gården, som under åren till största delen varit utarrenderad.
En av arrendatorerna var gästgivaren Carl-Erik Eriksson, som förutom gästgiveriet vid Storgatan även bedrev diligenstrafik mellan Katrineholm och Norrköping på entreprenad. Eriksson och hans hustru kom till orten redan i början av 1860-talet och uppförde sitt gästgiveri ungefär samtidigt som de första tågen började rulla förbi. Han visade sig även vara en driftig lantbrukare som under sin agrara tid även arrenderade Gersnäs gård.
Efter Eriksson tog grosshandlaren August Kullberg över arrendet på Katrineholms gård. Han lät i början av 1900-talet riva den gamla mangårdsbyggnaden för att 1907 ersätta den med den nuvarande. För konstruktion och uppförande stod ingenjör Olof Kullberg-Mayer, som friköpte huset och trädgården 1949. Kullberg-Mayer var bruksägare, uppväxt i Åmål och kom genom gifte med Kullbergs dotter Amy att bosätta sig i Katrineholm.
Efter Kullberg-Mayers död 1957, gick gården i arv till sonen Fred Kullberg, som 1961 sålde till tingsdomare Gustaf Wetterling, som då bodde i det senaste posthuset på Fredsgatan 30. 1987 sålde fru Nora Wetterling till makarna Nils och Irene Oleinikoff från Värmdö, som efter nödvändiga reparationer flyttade in året därpå.
Sedan blev det tätt mellan ägarbytena – i januari 1993 köper Åsa och Viktoria Silva gården till ett pris av 3 950 000 kronor. 1995 sålde dessa gården till norrlandsfamiljen Ulla och Arne Berndes. Den 1 mars 1998 var det åter dags för ägarbyte då Henrik Wesslén köpte gården efter att under 13 års tid drivit restaurangrörelse i Hongkong.
Redan 13 september 1967 köpte Katrineholms stad gården Katrineholm (stadsäga 1059) gårdarna Gersnäs (stadsäga 1060) och Lasstorp (stadsäga 1545) av friherre Carl Jedvard Bonde på Eriksbergs fideikommiss. Köpesumman för samtliga var tre miljoner kronor.