I fredags kväll fick eleverna praktiska kunskaper i trygghet och otrygghet på stan. Omkring 15 elever från samhällsprogrammet var ute och nattvandrade tillsammans med lärare och några av kommunens trygghetsvärdar. Sam-beteende studerar just nu kriminologi och läraren Åsa Thorell Russel berättar att man först arbetat med trygghet i skolan, för att sedan inrikta sig mot trygghet i samhället.
– Jag sa att vi nattvandrar i Katrineholm, och ni var så himla på, säger hon till eleverna Amanda Öhlin, Linnea Janson, Fanzine Schönfeldt, Tuva Karlsson, Nellie Palm och Carnot Mugenzi, som alla var med under fredagen.
Först samlades elever och lärare på Gröna kulle för genomgång och västpåtagning, innan man gav sig ut på stan i grupper.
– Jag och Carnot var i en grupp som gick mot Sandbäcken. Vi var vid Perrongen och på McDonalds, där var det lugnt. Vid Perrongen hörde vi om någon som det varit något med. Trygghetsvärdarna skjutsade hem någon, säger Nellie Palm.
Vid Sandbäcksskolan var det nattfotboll, med organiserad fotboll och några spontanspelare. Nattvandrarna var där en stund och gick sedan tillbaka mot stan. En annan grupp träffade på en kille vid Järvenskolan, som inte mådde så bra.
– Det är inte alltid lätt att veta hur man ska agera. Vi ringde trygghetsvärdarna, säger Åsa Thorell Russel.
Den gemensamma upplevelsen är att nattvandrarna var välkomna överallt.
– Det var så härlig stämning på stan. Alla var bara glada när vi kom, säger Nellie Palm.
Några av eleverna är själva ute en del på kvälls- och nattetid i Katrineholm.
– Jag är ute en del. Ibland är det stök, särskilt bland killar. Men jag är inte orolig, jag brukar gå ensam hem, säger Nellie Palm.
Linnea Janson är sällan ute i Katrineholm, berättar hon, eftersom hon bor i Högsjö. Men även där brukar hon se till att få sällskap hem, säger hon, och får medhåll av de andra Högsjötjejerna Fanzine Schönfeldt och Tuva Karlsson.
Ofta talas det från kommunalt håll om att bygga bort otrygghet med hjälp av belysning. Eleverna håller med.
– Vi var på ställen som var kolmörka. Jag skulle aldrig gå där ensam. Ett annat ställe i närheten var upplyst, där skulle jag kunna gå ensam, säger Tuva Karlsson.
Efter 15 000 steg drog sig nattvandrarna hemåt vid midnatt, men eleverna tycker att hela skolan borde nattvandra.
– Det kan vi absolut göra, säger Åsa Thorell Russel.