– Det är jättetråkigt, men det är ideellt och svårt att få folk, säger Katarina Gustavsson som är en av dem som vandrat i fem år.
Hon beslöt sig för att börja nattvandra med tanke på sin son som närmade sig åldern då många ungdomar är ute. Nattvandrarna har under alla år bestått av föräldrar som ställt upp ideellt för ungdomarna. På skolorna har föreningen uppmuntrat föräldrar att engagera sig när barnen är i 11-12 årsåldern.
– Man ska vara ute ett år före sitt barn, så att man är där innan saker börjar hända.
Senaste åren har det varit elva personer som varit ute och gått. Gruppen har varit uppdelad i lag som vandrat var sjätte fredag. Samlingspunkt har varit Mariakyrkan och vandringarna har gått runt skolorna i centrum. Katarina Gustavsson har under sina fem år varit förskonad från otäcka händelser och enbart upplevt positiv respons.
– Ungdomarna har tjoat och hejat och många vi mött har sagt att det är bra att vi är ute.
Sista nattvandringen var under studentkvällen 16 juni. Gruppen bestod den kvällen av fem personer.
– Det var lugnt och trevligt som det brukar vara. Ungdomar är inte ute som de var för 10-15 år sedan. Då fick man gå emellan med sin gula jacka när de slogs, säger Jorma Katisko som varit aktiv i många år. Han och hans fru Margita har hjälpts åt med ordförandeskapet under 8-9 år.
Jorma Katisko menar att sedan nattklubbarna stängde för några år sedan skedde en stor förändring.
– Vi är hemma och tittar på film och käkar pizza, har ungdomarna svarat när man undrat var de håller hus, säger han.
Nattvandrarna har funnits sedan 80-talet. Det var kvinnor inom socialförvaltningen som tog initiativet, för att de såg att behovet fanns. Att föreningen nu läggs ner beror på att det är svårt att få medlemmar att jobba i styrelsen och nya medlemmar överhuvud taget. För att vandra behöver man vara en grupp och aldrig mindre än två per lag, av säkerhetsskäl.
– Många har visat uppskattning, men har andra aktiviteter på fredagskvällarna.
De som berörs av att nattvandrarna upphör är ungdomarna, men även näringsidkarna i Katrineholm enligt Jorma Katisko. Föreningen har även haft ett gott samarbete med polis och socialförvaltningen. Han hoppas nu att ett nytt gäng vill ta upp stafettpinnen och fortsätta.
– De gula jackorna hänger här nytvättade och vi finns till hands för att stötta upp i början.