Zuhal Özarslaner är på Järvenskolan, kommunens största skola, på fredagar.
På fredagar är hon på Järvenskolan och tar emot på sitt kontor, vägg i vägg med skolans kuratorer.
Sedan april 2023 arbetar skolan och socialtjänsten tillsammans på ett nytt sätt i Katrineholm. Det började som ett projekt, som hette "Barnens bästa i Sörmland". Det riktade in sig på att fånga upp barn med NPF-diagnoser som hade stora svårigheter i skolan. Tjänsten föddes där och omfattade inledningsvis 25 procents arbetsinsats.
– Ledningen på socialtjänsten såg dock potentialen i att anställa två halvtidstjänster för att möta behoven och samtidigt etablera ett förebyggande arbetssätt utanför projektets ramar. Idag arbetar jag heltid, och socialtjänsten planerar att rekrytera ytterligare en person på heltid, säger Zuhal Özarslaner.
Tidigare har uppdelningen mellan vad som var skolans ansvar och vad som var socialtjänstens ansvar varit skarp. Men med socialsekreterare på plats i skolan har gränsen suddats ut.
– Det här skapar en enad känsla kring barn som behöver hjälp. Tidigare kunde det vara svårt att vända sig till socialtjänsten eftersom det ofta var oklart vem man ska ringa när man hade frågor eller oro. Med en socialsekreterare knuten till skolan blir det i stället enkelt att lyfta luren och rådfråga någon man redan har en relation med.
En viktig del av arbetssättet har varit att motverka den nattsvarta bild av socialtjänsten, som spridits i sociala medier.
– Jag har hört barn säga: "ni kidnappar ju barn". Den rädslan, den felaktiga informationen, gör att personer som behövt hjälp inte sökt hjälp. Om vi kan komma in tidigt blir problemen inte större och svårare att lösa, säger Zuhal Özarslaner.
Med tiden har talet om kidnappningar minskat. Nu kommer barn, som förut kanske gick omvägar för att slippa möta socialsekreterarna, fram och säger hej.
Att komma in tidigt är en annan del av arbetssättet. Zuhal Özarslaner betonar det flera gånger.
– Vi behöver fånga upp problemen tidigare. Vid orosanmälan är det redan sent. När det finns frågor kring hur ett barn har det och vi träffas före orosanmälan, blir det inte laddat och föräldrarna kan lättare ta emot hjälp.
Hon har flera exempel på när det förebyggande socialtjänstarbetet i Katrineholm varit lyckat.
– Jag var i en klass i mellanstadiet och pratade om vad socialtjänsten gör. Efteråt ville en elev prata med sin lärare. Eleven sa "jag orkar inte längre. Pappa dricker". Tänk vilken tung börda det barnet burit och inte trott att det fanns någon hjälp.
I det läget kan socialsekreterarna träffa familjen och förmedla kontakt med exempelvis öppenvårdsmottagningen Mercur.
För familjer som är nya i Sverige kan det vara svårt att veta hur mycket frihet man ska ge sina ungdomar, vilket kan skapa kulturkrockar och försämra relationen.
Zuhal Özarslaner arbetar som förebyggande socialsekreterare på Katrineholms skolor.
– En flicka var i konflikt med sina föräldrar om regler för utetider och kände sig så begränsad att hon inte ville bo hemma längre. Genom möten där alla fick komma till tals lyckades vi skapa förståelse mellan flickan och föräldrarna. De hittade en kompromiss, vilket förbättrade relationen och gjorde att flickan började må bättre hemma.
Med socialsekreteraren på plats i skolan kan det också gå snabbare att få hjälp. Zuhal Özarslaner kan bevilja insatser direkt.
– Istället för fyra orosanmälningar kan vi hantera tre av fyra ärenden direkt på skolan. Många av skolpersonalen säger att de inte vet hur man klarat sig tidigare utan detta samarbete, säger Zuhal Özarslaner.