Det är högt i tak hemma hos familjen Hansen/Lundh. Både bildligt och bokstavligt talat. Det råder sekelskifteskänsla i deras nyrenoverade hus som tidigare var Vallas postkontor. Murstockens orangea tegel utgör en stadig ryggrad som förenar kökets och vardagsrummets öppna planlösning.
Några steg över det vitmålade plankgolvet leder in till spisen där puttrande kastruller sprider en ljuvlig doft av sirap och kakao. Det är sista helgen innan jul och förberedelserna är i full gång. Ett helt tjejgäng är fullt sysselsatta med allt från krutonger till julgodisbordets sega chokladkolor.
Grönstjälkiga och knoppiga amaryllisar letar sig ranka upp ur sina glasvaser och trinda julkulor skapar adventsstämning.
- Det behövs utrymme eftersom vi har åtta barn som bor hemma, fyra biologiska och fyra placerade. Sju tjejer och en kille, berättar Aase Hansen som krupit upp i soffhörnet.
Hon och sambon Jonas Lundh träffades för fem år sedan och då hade hon redan drivit familjehem under 13 år. Det var när hennes nu 18-årige son Alfred föddes som Aase Hansen bestämde sig för att öppna sitt hem för barn som behöver en trygg hamn i livet att ankra i, för en kortare eller längre tid.
- Att vara familjehem är att ge och ta. Vi vuxna måste se till att ta hand om oss själva, för vår familj mår aldrig bättre än vad vi gör. Det här är en livsstil, säger Aase Hansen och som arbetar heltid med uppdraget som familjehem.
Att leva i en storfamilj kräver tydliga regler och rutiner, men också plats att komma till ro och blomma.
- Vi har en total nolltolerans mot våld och pratar mycket om respekt: ”Kändes det schysst att göra som du gjorde?” De barn och unga vi tar emot har mycket i bagaget som kan bubbla upp och vi måste alltid ligga steget före. Då är till hjälp att vi inte är den perfekta familjen med mamma, pappa och två barn utan faktiskt är en blandfamilj. Det finns en öppning i att få vara annorlunda och känna igen sig, säger Aase Hansen.
Läs mer i Katrineholms-Kuriren.