SKL, Sveriges kommuner och landsting, presenterade under Almedalsveckan rapporten "Myter om skolan hindrar utveckling". SKL menar att bristande fakta är vanligt i den svenska skoldebatten och att det i sin tur kan leda till felaktiga förslag och åtgärder.
En av myterna är att klasserna blir större och lärartätheten minskar. Tvärtom menar SKL att klasserna inte har blivit större och att lärartätheten snarare har ökat under 2000-talet. Men det är inte för att antalet lärare blivit fler. Istället beror det på att det totala antalet elever är färre i dag än för tio år sedan.
- Vi har inte märkt av någon stor lärarbrist i Katrineholm, säger Inger Nordén, vikarierande förvaltningschef på bildningsförvaltningen i Katrineholms kommun.
Hon säger dock att det saknas enstaka lärare i till exempel matematik och naturkunskap. Det råder även brist på yrkeslärare och fritidspedagoger.
- Men lärartätheten har inte blivit sämre. Liksom i övriga landet beror det främst på att antalet elever har blivit färre. I de kommunala skolorna hade vi ett stort tapp till friskolorna och rent demografiskt har det fötts färre barn i kommunen de senaste åren.
Under 90-talet sjönk lärartätheten påtagligt till följd av bland annat stora barnkullar och den ekonomiska kris som drabbade Sverige. Men under 2000-talet ökade lärartätheten igen.
- Där skiljer sig inte Katrineholm från landet i övrigt. Men det som kommer att hända framöver är att stora pensionsavgångar är att vänta i lärarkåren och då kanske lärartätheten kommer att minska, säger Inger Nordén.
Hon vill också poängtera att den här typen av rapporter ofta behandlar någon form av genomsnitt vilket inte alltid ger en rättvisande bild.
- I Katrineholm blir till exempel snittet väldigt skevt om vi slår ihop antalet elever i landsortsskolorna med antalet skolever i stan. Det är mer komplicerat än så.