Fler elever ska klara målen och nå höga resultat. Så heter det i bildningsnämndens mål för den kommunala skolverksamheten.
När det gäller niorna som i förra veckan gick ut grundskolan ser målet ut att spricka. Skolledarna och lärarna vid kommunens 7–9-skolor uppskattar att färre elever än föregående år blir behöriga till gymnasiet. Det framgår av nämndens tertialrapport.
– Det bygger på lärarnas bedömning vid mitten av vårterminen. Med den ser man vilka extra resurser som bör sättas in, i form av läxstöd, lovskola och så vidare. En annan indikator är förstås höstbetygen.
Helene Björkqvist, bildningsförvaltningens chef, understryker att den negativa prognosen är just en prognos.
– Slutresultatet av det arbete som satts in för att höja måluppfyllelsen ser vi inte förrän vårens betyg är sammanställda och analyserade.
Behörigheten till gymnasiet brukar mätas utifrån de resultat som krävs för att bli antagen för studier på ett yrkesprogram. Då krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem ämnen därtill.
För sex år sedan, 2013, var 71,5 procent av niorna behöriga. Sedan dess har behörigheten sakta men säkert ökat. I fjol landade den på 81,6 procent.
Resultatutvecklingen följs sedan 2011, då dagens läroplan infördes. Vissa år sedan dess har andelen gymnasiebehöriga elever sjunkit.
Det finns inga procentsiffror kopplade till 7–9-skolornas vårprognos. Om den visar sig stämma, behöver det heller inte bli fråga om någon stor avvikelse.
Varslet om en ny dipp oroar inte Helene Björkqvist. Grundskolorna arbetar målmedvetet och enträget för fortsatt förbättrad behörighet, säger hon.
– Både medvetenheten och det praktiska arbetet har förbättrats. Ändå sker hack i systemet, även om vi inte vet om det verkligen blir ett sådant nu. Vi följer elevernas kunskapsutveckling under året på ett bra sätt och har en systematik för att säkra kvaliteten. Det känner jag mig trygg med.
Kommunens mål är en nollvision – inte någon elev ska gå ut grundskolan utan betyg som ger dem möjligheten att gå vidare till gymnasiet. Är det verkligen realistiskt?
– Det kommer alltid att finnas elever som av olika anledningar har svårt eller behöver mer tid för att nå sina mål. Men vi måste alltid sträva efter att alla barn och elever ska lyckas nå målen och bli behöriga.